T1-banken version 1,00
01000  * Elektricitetens, elektromagnetismens och radions teori
01001  % En ellednings resistans vid likstrm beror av
01001A + ledarens material
01001B + ledarens lngd
01001C - formen p ledarens tvrsnitt
01001D - ledarens frg
01001E + ledarens tvrsnittsarea
01002  % En god ledare r
01002A + guld
01002B + silver
01002C - glimmer
01002D + aluminium
01003  % En god ledare r
01003A - torrt tr
01003B - porslin
01003C - PVC-plast
01003D + aluminium
01004  % Ett egentligt ledande material r
01004A + frkopprat stl
01004B - germanium
01004C - kisel
01004D - glimmer
01005  % Som ledare fungerar
01005A + kol
01005B - selen
01005C + ett mne med mnga lttrrliga elektroner
01005D - olja
01006  % Till isolatorerna hr
01006A + torrt papper
01006B + glas
01006C + porslin
01006D - kol
01006E + olja
01006F - ett 22 kilo-ohms motstnd
01007  % En halvledare r
01007A + germanium
01007B + kisel
01007C + ett mne med mttligt antal lttrrliga elektroner
01007D - kol
01008  % Ett elektriskt flt verkar
01008A + mellan plattorna i en kondensator
01008B + mellan antenn och jord
01008C - runt spolen i en LC-resonanskrets
01008D + i en radioapparat mellan chassiet och en oskyddad ledare
01009  % Ett elektromagnetiskt flt
01009A + rr sig saktare i en koaxialkabel n i fria rymden
01009B - behver en atmosfr av luft som utbredningsmedium
01009C - dmpas inte fast strckan kar, d det rr sig i fria rymden
01009D + behver antennen som omformare mellan matarledningen och fria
rymden
01010  % Ett elektromagnetiskt flt
01010A + uppstr alltid, d en elektriskt laddad partikel ndrar sin
hastighet
01010B + rr sig i vakuum med ljusets hastighet, dvs ca 300 000 km/s
01010C + r alltid polariserat
01010D + r ett grundfenomen som hr ihop med radiofrbindelser
01011  % Det r sant, att
01011A + det mellan antenn och jord uppstr ett elektriskt flt liksom
mellan plattorna i en kondensator
01011B + det elektromagnetiska fltets kraftlinjer gr vinkelrtt emot
utbredningsriktningen
01011C - de magnetiska kraftlinjerna har samma riktning som antennens
polarisation
01011D + de elekriska kraftlinjernas riktning bestmmer antennens
polarisation
01012  % Antennens polarisation bestms ha samma riktning som det frn
antennen utgende
01012A + elektriska fltet
01012B - magnetiska fltet
01012C - elektromagnetiska fltets utbredningsriktning
01012D - den elektriska strmmen
01013  % Fljande pstende om modulation r sant
01013A + informationens inprgling p brvgen kallas fr modulation
01013B - nyckling av brvgen r inte modulation, eftersom den inte
pverkar brvgens amplitud
01013C + med modulation avses att den information som skall verfras
inprglas p brvgen
01013D - frn en AM-utsndning, t.ex. A3E, kan man skra bort bda
sidbanden utan att informationen blir lidande
01014  % Vid amplitudmodulation
01014A + nycklar man bara brvgen vid telegrafiutsndning (A1A)
01014B + r apparaturens enkelhet en frdel
01014C + upptrder den modulerande signalen som variationer i
brvgens styrka
01014D + uppstr vid modulation med tal, sidband p bda sidor om
brvgen
01015  % Talsignalens hgsta frekvens r 3000 Hz. Den radiofrekventa
bandbredden r d
01015A + vid amplitudmodulation (A3E) 6 kHz
01015B + vid dubbelsidbandsutsndning (DSB) 6 kHz
01015C - vid enkelsidbandsutsndning (J3E) 6 kHz
01015D - vid amplitudmodulation (A3E) 3 kHz
01015E - vid dubbelsidbandsutsndning (DSB) 3 kHz
01016  % Den smalaste radiofrekventa sndningsbandbredden vid
telegrafi uppnr man genom att anvnda
01016A + SSB-utsndning, som moduleras av en i takt med telegrafin
nycklad 1000 Hz signal (J2A)
01016B + nycklad brvg (A1A)
01016C - AM-utsndning, som moduleras av en i takt med telegrafin
nycklad 1000 Hz signal (A2A)
01016D - genom att frekvensmodulera brvgen med 1 kHz frekvens
01017  % Frn en radiosndare matas 100 W effekt i en 50 ohms
konstlast. Den strm som gr genom konstlasten r d
01017A - 0,14 A
01017B + 1,4 A
01017C - 14 A
01017D + 1400 mA
01018  % En sndare tar 19 A strm ur en 12 V strmklla d den
hgfrekventa sndningseffekten r 100 W. I sndaren vergr d
eleffekt till vrme
01018A - 100 W
01018B + 128 W
01018C - 1280 W
01018D + 0,128 kW
01019  % Man kopplar batterier parallellt fr att
01019A - hja spnningen
01019B + fr att hja frmgan att mata strm
01019C - fr att frhindra frtidig torkning
01019D + fr att ka belastbarheten
01020  % Nr elstrm flyter igenom ett motstnd uppstr dr
huvudsakligen
01020A + vrme
01020B - magnetflt
01020C - elektriska laddningar
01020D - rk
01021  % En god elektrisk ledningsfrmga finns hos
01021A + guld
01021B + silver
01021C - germanium
01021D + koppar
01022  % Hos en FM-modulerad utsndning (F3E)
01022A + varierar brvgens frekvens med gonblicksvrdet hos den
modulerande signalens amplitud
01022B - varierar modulationens frekvens med amplituden hos brvgen
01022C - varierar brvgens amplitud med modulationen
01022D + hr sidband till spektrets komponenter
01023  % Hos en amplitudmodulerad utsndning (A3E)
01023A - varierar brvgens frekvens med gonblicksvrdet hos den
modulerande signalens amplitud
01023B + varierar brvgens amplitud med gonblicksvrdet hos den
modulerande signalens amplitud
01023C - varierar brvgens frekvens med brvgens amplitud
01023D + r sidbanden varandras spegelbilder
01024  % D det elektromagnetiska fltet r lodrtt polariserat
01024A - har magnetfltet samma riktning som det elektriska fltet
01024B - r magnetfltet i 45 graders vinkel mot det elektriska fltet
01024C + r magnetfltet vinkelrtt (90 graders vinkel) emot det
elektriska  fltet
01024D - r magnetfltet nstan helt upphvt
01026  % En god isolator r
01026A - germanium
01026B + destillerat vatten
01026C + vakuum
01026D + glimmer
01026E - silver
01026F - havsvatten
01026G + akrylplast
01026H + luft
01026I - jrn
01026J - mssing
01026K + gummi
01026L + porslin
01027  % Den sinusformiga spnningens effektivvrde r
01027A - toppvrdet delat med tv
01027B + toppvrdet delat med kvadratroten ur tv
01027C + toppvrdet delat med 1,41
01027D - topp till topp-vrdet multiplicerat med 0,707
01028  % Genom ett 820 ohms motstnd flyter 0,5 A strm. Den
effektfrlust som uppstr i motstndet r
01028A - 410 V
01028B + 205 W
01028C - 1640 W
01028D + 0,205 kW
01029  % ver ett 100 ohms motstnd ligger 12 volts spnning. Den
effektfrlust som uppstr i motstndet r
01029A - 14,4 W
01029B - 1,2 kW
01029C + 1,44 W
01029D - ondlig
01030  % Man fr inte hur stor strm som helst ur ett batteri drfr
att
01030A - batteriets polspnning r fr stor
01030B + batteriet har en inre resistans
01030C - batteriet har dlig storsignaltlighet
01030D - batteriet har en inbyggd strmbegrnsarkoppling
01031  % Genom en gldlampa flyter 0,8 A strm vid spnningen 24 V.
Lampans effektfrbrukning r
01031A - 15,4 W
01031B + 19,2 W
01031C - 33 W
01031D - 33 mW
01032  % Ur ett batteri fr man
01032A - vxelstrm
01032B + likstrm
01032C - svl lik- som vxelstrm
01032D - blandstrm
01033  % Du behver ett 24 V 50 Ah ackumulatorbatteri. Ett sdant kan
stadkommas genom att koppla
01033A - 2 st 12 V 25 Ah ackumulatorer i serie
01033B - 2 st 12 V 25 Ah ackumulatorer parallellt
01033C + 2 st 24 V 25 Ah ackumulatorer parallellt
01033D + 2 st 12 V 50 Ah ackumulatorer i serie
01034  % Du behver ett 48 V 10 Ah ackumulatorbatteri. Ett sdant fr
du genom att koppla
01034A - i serie 4 st 12 V 2,5 Ah ackumulatorer
01034B - parallellt 4 st 12 V 2,5 Ah ackumulatorer
01034C - i serie 4 st 48 V 10 Ah ackumulatorer
01034D + i serie 4 st 12 V 10 Ah ackumulatorer
01035  % Genom att koppla flera likadana batterier i serie fr man i
frhllande till ett enskilt batteri
01035A + hgre spnning
01035B - lgre spnning
01035C - hgre belastbarhet (strm)
01035D - lgre belastbarhet (strm)
01036  % Genom att koppla flera likadana batterier parallellt fr man
i frhllande till ett enskilt batteri
01036A - hgre spnning
01036B - lgre spnning
01036C + hgre belastbarhet (strm)
01036D - lgre belastbarhet (strm)
01037  % Med modulation menas
01037A - detektering av signalen
01037B - separering av den lgfrekventa signalen frn bruset
01037C + koppling av lgfrekvent information till den hgfrekventa
brvgen
01037D + en tgrd varmed information verfrs via radiovg
01038  % Modulationsmetoder r
01038A + frekvensmodulation
01038B + amplitudmodulation
01038C + fasmodulation
01038D + enkelsidbandsmodulation
01039  % Frdelen med frekvensmodulation framfr amplitudmodulation r
01039A - mindre bandbredd
01039B + mindre knslighet fr gniststrningar
01039C - verlgset billigaste sndar- och mottagarlsningar
01039D + mindre risk att orsaka strningar
01040  % Som isolator fungerar
01040A - aluminium
01040B - jrn
01040C + porslin
01040D + PVC-plast
01041  % Som ledare fungerar
01041A - porslin
01041B + guld
01041C + silver
01041D + aluminium
01041E - torrt tr
01041F - destillerat vatten
01042  % En god ledare leder elektricitet bra drfr att
01042A - dr finns endast en liten mngd fria elektroner som str
strmmen av el 
01042B + dr finns rikligt med fria elektroner
01042C - dr finns rikligt med virvlande vgrrelser
01042D - dess ytmaterial hller hela elstrmmen inuti ledaren
01043  % En isolator leder inte elektricitet drfr att
01043A + dr finns endast en liten mngd fria elektroner
01043B - dr finns rikligt med fria elektroner
01043C - den virvlande vgrrelsen r svag dr
01043D - isolatorns atomer suger sjlv upp alla fria elektroner
01044  % Den spnning som fs ur elntet r till sin vgform
01044A - triangelvg
01044B - fyrkantvg
01044C + sinusvg
01044D - vad som helst
01045  % Det r sant, att
01045A + SSB-signalen (J3E) har undertryckt brvg
01045B - AM-signalen (A3E) har bda sidbanden och brvgen
undertryckta
01045C - FM-signalen (F3E) har bda sidbanden och brvgen dmpade
01045D + SSB-signalen (J3E) uppstr genom att ena sidbandet dmpas och
brvgen undertrycks
01045E - FM-signalen (F3E) har dmpad brvg
01045F - AM-signalen (A3E) har ena sidbandet och brvgen dmpade
01045G - SSB-signalen (J3E) har brvgen och bda sidbanden
undertryckta
01045H - FM-signalen (F3E) uppstr genom att sndningsfrekvensen
ndras i proportion till den modulerande signalens frekvens
01045I + FM-signalen (F3E) uppstr genom att sndningsfrekvensen
ndras i proportion till gonblicksvrdet p den modulerande signalens
amplitud
01046  % Det r sant, att
01046A + SSB-signalen (J3E) har dmpad brvg
01046B - AM-signalen (A3E) har dmpad brvg
01046C - FM-signalen (F3E) har dmpad brvg
01046D - FM-signalen (F3E) uppstr genom att ena sidbandet dmpas
01047  % Det r sant, att
01047A + SSB (J3E) kan betyda till exempel tal eller musiksndning,
dr det undre sidbandet har tagits bort
01047B + DSB kan bildas ur AM-sndning genom att brvgen undertrycks
eller dmpas
01047C + i LSB-sndning har det vre sidbandet dmpats eller tagits
bort
01047D - i USB-sndning har det vre sidbandet dmpats eller tagits
bort
01048  % Isolator r
01048A + porslin
01048B - vanligt vattenledningsvatten
01048C + destillerat vatten
01048D + ren kisel
01048E - joniserad gas
01048F + luft
01048G - koppar
01048H - silver
01049  % Ledare r
01049A - porslin
01049B + vanligt vattenledningsvatten
01049C - destillerat vatten
01049D - ren kisel
01049E + joniserad gas
01049F - luft
01049G + koppar
01049H + silver
01050  % I ett elektromagnetiskt flt
01050A - frekommer vanligen endast elektrisk kraftpverkan
01050B + befinner sig elektriska och magnetiska flt vinkelrtt emot
varandra
01050C + verfrs energi frn en plats till en annan
01050D - bestms polarisationen i enlighet med magnetfltets riktning
01051  % I ett elektromagnetiskt flt
01051A - verfrs ingen energi
01051B + kan polarisationen rotera eller vara ofrndrad
01051C + kan i en dr befintlig metalledare uppst varierande strm
01051D - frekommer svl elektriskt som magnetiskt flt av samma
riktning
01053  % Telegrafi eller CW sndning
01053A + innehller sidband p samma stt som AM telefonisndning
01053B + kan alstras med en USB telefonisndare genom att nyckla en
sinusformig ljudsignal och med den modulera sndaren
01053C - r alltid A1A-sndning
01053D - fordrar alltid ett slutsteg i C-klass
01054  % Till ackumulatorernas egenskaper hr, att
01054A + man kan momentant f mrkbart strre strm ur dem n ur
motsvarande torrbatterier
01054B - de fordrar ingen som helst service eller underhll
01054C + deras inre resistans r oftast mindre n fr motsvarande
torrbatterier
01054D + de kan laddas p nytt hundratals, vl underhllna t.o.m.
tusentals gnger
01055  % Likstrm (likspnning) kallar man allmnt elektricitet,
01055A + som alltid flyter i samma riktning
01055B + vars storlek kan variera, men vars riktning inte ndrar
01055C - dr spnningens effektivvrde alltid r noll
01055D - som kan ndra riktning, men vars storlek inte annars ndrar
01056  % Vxelstrm (vxelspnning) kallar man allmnt elektricitet,
01056A - som alltid flyter i samma riktning
01056B - vars storlek kan variera, men vars riktning inte ndrar
01056C - dr spnningens effektivvrde alltid r noll
01056D + som kan ndra riktning och vars storlek kan variera
01057  % Till en sinusformig signals egenskaper hr, att
01057A - dr upptrder grundfrekvensens alla ojmna vertoner
(3.,5.,o.s.v.)
01057B + man fr fram dess effektivvrde genom att dela signalens
topp- till toppvrde med talet 2,8
01057C + den kan vl anvndas som styrsignal fr en radiofrekvent
frstrkare, svida dess frekvens r lmplig
01057D + den har en bestmd frekvens och amplitud
01058  % Med vxelstrmmens effekt menar man alltid
01058A - produkten av vxelstrmmens och -spnningens toppvrden
01058B + den effekt som vrmer en belastning, dr den uppvrmande
inverkan r densamma som hos en likspnning av vxelspnningens
effektivvrdes storlek
01058C - den spnning i kvadrat som far till belastningen
01058D - kilowattimmtarens, d.v.s. kWh-mtarens indikering
01059  % Demodulering r
01059A + att f fram informationen ur en modulerad signal
01059B - att avlgsna strningarna s, att endast brvgen blir kvar
01059C - att modulera brvgen p nytt
01059D - att pejla en brvgsls utsndning
01060  % Spnningens enhet r
01060A + volt
01060B - ampere
01060C - ohm
01060D - hertz
01061  % Strmmens enhet r
01061A - volt
01061B + ampere
01061C - ohm
01061D - hertz
01062  % Resistansens enhet r
01062A - volt
01062B - ampere
01062C + ohm
01062D - hertz
01063  % Frekvensens enhet r
01063A - volt
01063B + hertz
01063C - watt
01063D - henry
01064  % Impedansens enhet r
01064A - ampere
01064B + ohm
01064C - henry
01064D - farad
01065  % Effektens enhet r
01065A - ampere
01065B - ohm
01065C + watt
01065D - celcius
01066  % Kapacitansens enhet r
01066A - volt
01066B - hertz
01066C - ohm
01066D + farad
01067  % Induktansens enhet r
01067A - hertz
01067B + henry
01067C - watt
01067D - ohm
01068  % Ohms lag anger
01068A + beroendet mellan spnning, strm och resistans
01068B + att spnning r strm gnger resistans, U = I x R
01068C + att strm r spnning dividerat med resistans, I = U : R
01068D + att resistans r spnning dividerat med strm, R = U : I
01069  % Ett motstnds resistans r 15 ohm och genom detta flyter en 2
amperes strm. Spnningsfallet ver motstndet r
01069A + 30 V
01069B - 0,06666 V
01069C - 7,5 V
01069D - 0 V
01070  % Ett motstnds resistans r 47 ohm och ver motstndet verkar
en spnning p 17 V. Strmmen som flyter genom motstndet r
01070A - 3,6 A
01070B - 17 A
01070C + 0,36 A
01070D - 2,8 A
01071  % Genom ett motstnd flyter strmmen 12 A och ver motstndet
verkar en spnning p 148 V. Motstndets resistans r
01071A + 12,3 ohm
01071B + 0,012 kilo-ohm
01071C - 0,08 ohm
01071D - 8 ohm
01072  % Ett motstnds resistans r 68 ohm och en strm p 20 ampere
flyter genom detsamma. Spnningsfallet ver motstndet r
01072A - 30 V
01072B - 3,4 V
01072C - 7,5 V
01072D + 1360 V
01073  % Ett motstnds resistans r 75 ohm och spnningen som verkar
ver motstndet 7 volt. Strmmen som flyter genom motstndet r
01073A - 17 A
01073B - 1,7 A
01073C + 0,09 A
01073D + 90 mA
01074  % Genom ett motstnd flyter en strm p 3,4 A och spnningen
ver motstndet r 220 V. Motstndets resistans r
01074A + 65 ohm
01074B - 0,014 ohm
01074C - 750 ohm
01074D - 8 ohm
01075  % En sinusformig vxelspnnings toppvrde rknat utgende frn 
effektivvrdet U r
01075A + 1,41 U
01075B - 1,73 U
01075C - 2,25 U
01075D - 4,44 U
01076  % Likspnning fr man frn
01076A + ett torrbatteri
01076B - en dynamisk mikrofon 
01076C + en ackumulator
01076D + en solpanel
01077  % Vxelspnning fr man frn
01077A - en ackumulator
01077B + elntet
01077C - ett torrbatteri
01077D - en solpanel
01078  % Vxelspnning fr man frn
01078A + en vxelriktare
01078B + en kristallmikrofon
01078C - en ackumulator
01078D + en 230 V 50 Hz generator
01079  % Resistansen i en ledning kar, om
01079A - ledningens tvrsnitt ndras frn runt till platt s, att
arean p tvrsnittet frblir ofrndrad
01079B - ledningens tvrsnittsarea kar
01079C - ledningens isolationstjocklek kar
01079D + ledningens lngd kar
01080  % En ellednings resistans beror p
01080A + ledningsmaterialet
01080B + ledningens tvrsnittsarea
01080C - ledningens isolation
01080D - ledningstvrsnittets form
01081  % Motstndets likstrmsresistans kan minskas genom att
01081A - motstndstrden frlngs
01081B + motstndstrden frsilvras
01081C - motstndstrdens tvrsnittsarea minskas
01081D - formen p motstndstrdens tvrsnitt ndras frn runt till
platt s, att arean p tvrsnittet frblir ofrndrad
01082  % Ledningens resistans minskar, om
01082A - formen p ledningens tvrsnitt ndras frn runt till avlngt
s, att arean p tvrsnittet frblir ofrndrad
01082B - kvaliteten p ledningens isolerskikt frbttras
01082C + ledningens lngd minskas
01082D - ledningens tvrsnittsarea minskas
01083  % En transistorsndare kopplas till en 50 ohms konstlast. D
den hgfrekventa strmmen genom konstlasten r 1 A, r fljande
effekttlighet tillrcklig
01083A + 2500 W
01083B + 1312 W
01083C + 175 W
01083D + 50 W
01084  % I en transistorsndares ntaggregat har man ett 0,12 ohms
motstnd fr att mta strmmen. Vilket eller vilka av fljande
effekttlighetsvrden r tillrckliga d strmmen r 18 A:
01084A - 2 W
01084B - 8 W
01084C + 39 W
01084D + 150 W
01085  % I en koppling finns ett 4,7 ohms motstnd. Vilken effekt
mste motstndet minst tla, d strmmen r 3,5 A:
01085A - 5,8 W
01085B - 16,4 W
01085C + 58 W
01085D - 77,3 W
01086  % I en koppling finns ett 4,7 ohms motstnd. Vilka av fljande
effekttlighetsvrden r tillrckliga fr motstndet d strmmen r
3,5 A:
01086A + 58 W
01086B + 77 W
01086C + 164 W
01086D + 270 W
01087  % En transistorsndare kopplas till en 50 ohms konstlast. Genom
konstlasten matas en hgfrekvent strm p 0,5 A. Den vrmeeffekt som
uppstr i konstlasten r
01087A + 12,5 W
01087B - 15,5 W
01087C - 20,3 W
01087D - 25,0 W
01088  % En 50 ohms konstlast ansluts till en sndare, som matar en
5 A hgfrekvent strm genom lasten. Den vrmeeffekt som uppstr i
konstlasten r
01088A + 1250 W
01088B - 250 W
01088C - 50 W
01088D - 10 W
01089  % Ett motstnd vrmer med en vrmeeffekt p 1000 W d det
ansluts till 230 V vxelspnningsntet. Motstndets storlek r
01089A + 53 ohm
01089B - 32 ohm
01089C - 14,8 ohm
01089D - 5,3 ohm
01090  % En transistorsndare kopplas till en 50 ohms konstlast. I
konstlasten uppstr 50 W vrmeeffekt. Den hgfrekventa strmmen r
01090A - 10 A
01090B - 0,25 A
01090C + 1 A
01090D - 2,5 A
01091  % Ett motstnds resistans r 100 ohm och i motstndet matas 
25 W eleffekt. Strmmen som flyter genom motstndet r
01091A - 5 A
01091B + 0,5 A
01091C - 0,25 A
01091D - 0,1 A
01092  % Ett motstnds resistans r 10 ohm och i motstndet matas 
4000 W eleffekt. Strmmen som flyter genom motstndet r
01092A - 4000 A
01092B - 40 A
01092C + 20 A
01092D - 2 A
01093  % I ett motstnd vergr 2500 W eleffekt i vrme, d det
ansluts till 230 V vxelspnningsntet. Motstndets resistans r
01093A + 21160 milliohm
01093B + 21,2 ohm
01093C - 11,4 ohm
01093D - 4,5 ohm
01094  % En transformators primrsida r kopplad till 230 V ntet.
Sekundrsidans spnning r 12 V. Till sekundrsidan kopplas 50 W och
25 W laster parallellt. D transformatorns frluster lmnas obeaktade
tar transformatorns ur ntet effekten
01094A - 4 W
01094B + 75 W
01094C - 220 W
01094D - 1375 W
01095  % En transformators primrsida r kopplad till 230 V ntet.
Sekundrsidans spnning r 12 V. Till sekundrsidan kopplas 50 W last.
D transformatorns frluster lmnas obeaktade tar transformatorn ur
ntet strmmen
01095A + 217 mA
01095B - 4,17 A
01095C - 14,17 A
01095D - 137,5 A
01096  % I ett motstnd vergr 2500 W eleffekt i vrme, d det
ansluts till 230 V vxelspnningsntet. Motstndets resistans r
01096A + 21200 milliohm
01096B - 10900 milliohm
01096C + 21,2 ohm
01096D - 10,9 ohm
02000  * Komponenter
02001  % En kondensators kapacitans
02001A - anges i henry (H)
02001B + beror av storleken p kondensatorplattornas yta
02001C - anges i mikrovolt (uV)
02001D - ndrar kraftigt med temperaturen
02002  % Elektrolytkondensatorer
02002A - r vanligen sm till sina kapacitansvrden
02002B - passar bst i radioapparaternas hgfrekvensdelar
02002C + r polariserade (plus- och minuspolerna bestmda)
02002D + kan explodera, om de kopplas till spnning med fel polaritet
02002E + kan explodera, om de kopplas till fr hg spnning
02003  % En kondensators kapacitans ndras
02003A + genom att ka ytan p kondensatorplattorna
02003B + genom att ka avstndet mellan kondensatorplattorna
02003C - genom att frsilvra kondensatorplatorna s, att ytan och
avstndet mellan plattorna frblir ofrndrade
02003D - genom att ndra spnningen ver kondensatorplattorna
02004  % En spoles induktans ndrar, om
02004A + luftkrnan erstts med magnetiskt material
02004B + spolens varvtal ndrar
02004C - spolen anvnds under vxelstrm i stllet fr likstrm
02004D + spolens diameter ndrar
02005  % Spolen r en komponent,
02005A - som anvnds fr att erstta dioder i hgfrekvenssteg
02005B + vars induktans anges i henry (H)
02005C - dr elstrm huvudsakligen orsakar vrme
02005D - vars kapacitans r farad (F)
02006  % Transformatorn,
02006A - fungerar endast med likstrm
02006B - grundar sig p verkan av det elektriska fltet
02006C - fungerar endast med sinusformig vxelstrm
02006D + grundar sig p verkan av det magnetiska fltet
02007  % Transformatorn,
02007A + fungerar med vxelstrm
02007B - fungerar med likstrm
02007C - transformerar ntstrmmens frekvens
02007D + transformerar spnningen i proportion till
varvtalsfrhllandet
02008  % Hos transformatorn,
02008A - kallas den lindning som matar bruksapparaterna fr
primrlindning
02008B + kan primr- och sekundrsidan vara galvaniskt separerade
02008C + kallas den lindning som matas med ntspnningen fr
primrlindning
02008D + kan inspnningen transformeras till en lgre eller hgre
utspnning
02009  % Transformatorns
02009A - primr- och sekundrlindningsvarvtal bestmmer den
maximieffekt som transformatorn kan verfra
02009B + krnmaterials egenskaper och tvrsnittsyta bestmmer
tramsformatorns maximala effektverfringskapacitet
02009C + primr- och sekundrspnningsfrhllande r direkt
proportionellt mot frhllandet mellan primr- och
sekundrlindningarnas varvtal
02009D + primr- och sekundrlindningar kan separeras galvaniskt frn
transformatorns jrnkrna och frn varandra
02010  % Du behver en transformator till din radioamatrstations
ntaggregat, dr elntets 230 volts spnning ndras till 17 V fr
likriktning och filtrering. Du har en transformator, dr
primrlindningen har 1600 varv och sekundrlindningen 420 varv. Du kan
ta transformatorn i bruk
02010A - direkt, eftersom du fr precis rtt utspnning
02010B + genom att riva sekundrlindningen och linda en ny med 118
varv
02010C - genom att riva sekundrlindningen och linda en ny med 31 varv
02010D - genom att riva primrlindningen och linda en ny med 31 varv
02011  % En transformators primrlindning har mrkningen 230 V och 
sekundrlindningen 24 V. Du river sekundrlindningen och rknar dess
varvtal till 167 varv. Primrlindningens varvtal r d
02011A - 33 varv
02011B - 300 varv
02011C + 1600 varv
02011D - 1740 varv
02012  % Zenerdioden anvnds
02012A - som mrklampa
02012B - fr likriktning
02012C + fr spnningsstabilisering
02012D - som variabel kapacitans i avstmningskretsar
02013  % Kapacitansdioden anvnds
02013A - som mrklampa
02013B - fr likriktning
02013C - fr spnningsstabilisering
02013D + som variabel kapacitans i avstmningskretsar
02014  % Ett motstnd som begrnsar strmmen behvs i en koppling, dr
02014A + man stabiliserar spnningen med hjlp av en zenerdiod
02014B - man likriktar vxelspnning med hjlp av en likriktardiod
02014C + man anvnder en lysdiod (LED) som mrklampa
02014D - man anvnder en kapacitansdiod i en avstmningskrets
02015  % Transformatorn till en likriktare har en sekundrlindning med
ett mittuttag. Helvgslikriktning kan d uppns
02015A + med fyra dioder
02015B - med tre dioder
02015C + med tv dioder
02015D - med en diod
02016  % Vilka av fljande pstenden r riktiga:
02016A + zenerfenomenet upptrder i zenerdioder vid spnning i
sprriktningen
02016B - spnning i sprriktningen fr en lysdiod (LED) att avge ljus
02016C + kapacitansdiodens kapacitans regleras genom att ndra
spnningen i sprriktningen
02016D + trskelspnningen fr en likriktardiod i ledriktningen r ca
0,6 V
02017  % Hos en bipolrtransistor betecknar man
02017A + basen med bokstaven B
02017B - emittern med bokstaven C
02017C - kollektorn med bokstaven E
02017D + typen med bokstverna PNP eller NPN
02018  % Man knner igen PNP-transistorn p en ritsymbol, dr
02018A - emittern har en pilspets med riktning bort frn centrum
02018B - basen har tv pilspetsar med riktning mot centrum
02018C + emittern har en pilspets med riktning mot centrum
02018D - kollektorn har en pilspets med riktning mot centrum
02019  % Fljande pstenden r riktiga:
02019A + transistorer hr till de aktiva komponenterna
02019B - fototransistorn avger ljus
02019C - FET-transistorns anslutningar betecknas med bokstverna E, B
och C
02019D + bipolrtransistorns anslutningar betecknas E, B och C
02020  % Man fr likstrm av vxelstrm genom att
02020A - vxelrikta
02020B + likrikta
02020C - reglera
02020D - stabilisera
02021  % Kondensatorn
02021A - leder likstrm
02021B + leder vxelstrm
02021C + reducerar spnningspikar kopplad parallellt
02021D - r en komponent, vars reaktans kar med frekvensen
02022  % Elektrolytkondensatorn
02022A - polariteten har ingen betydelse
02022B + fs till bipolrkondensator genom att koppla tv elektrolyter
i serie med poler av samma polaritet mot varann
02022C + har polbeteckningen plus eller minus p hljet
02022D + spnningen som utmrkts p hljet fr inte verskridas
02023  % Spolen
02023A + r en komponent, vars reaktans kar med frekvensen
02023B + kan vara etsad p kretskortet
02023C + kan uppst oavsiktligt av apparatens kopplingstrdar
02023D - leder inte likstrm
02024  % En spoles Q-vrde frbttras genom att,
02024A + frsilvra koppartrden
02024B - frkoppra silvertrden
02024C - anvnda en Q-multiplier i samband med spolen
02024D - byta ut koppartrden mot jrntrd
02025  % En diod kan anvndas
02025A + fr att likrikta vxelspnningen frn transformatorn
02025B - fr att vxelrikta likspnningen frn transformatorn
02025C + som detektor i en kristallapparat
02025D + spnningsreglerad, fr att erstta en liten vridkondensator
02026  % D man likriktar spnningen med en kiseldiod
02026A - r den likriktade spnningens toppvrde strre n
vxelspnningens toppvrde
02026B + r spnningens effektivvrde mindre n toppvrdet fr
vxelspnningens halvvg
02026C + uppstr spnningsfall i dioden
02026D + skall dioden tla tminstone den strm som orsakas av den
belastande apparaten
02027  % Vilka av fljande pstenden om halvledardioder r riktiga:
02027A + dioden har en trskelspnning som beror p det anvnda
halvledarmaterialet
02027B - diodens trskelspnning beror inte p halvledarmaterialet
02027C - dioden har ingen trskelspnning
02027D - diodens trskelspnning betyder genomslagsspnning i
sprriktningen
02028  % Vilka av fljande pstenden om transformatorn r riktiga:
02028A - inmatad effekt r alltid mindre n utgende effekt
02028B - utgende effekt kan hos en bra transformator vara strre n
inmatad effekt
02028C - transformatorn kopplas i ntaggregatet efter likriktaren
02028D + tranformatorn snker ntspnningen till en lmplig niv fr
apparaten
02029  % Transformatorns effektstorlek
02029A + beror av jrnkrnans tvrsnittsarea
02029B + kan begrnsa den effekt en apparat som skall inkopplas fr
02029C - kan vara mindre n effektbehovet hos den apparat som skall
inkopplas
02029D - beror av sekundrspnningen
02030  % Det r sant, att
02030A - bipolrtransistorn huvudsakligen r spnningsfrstrkare
02030B + bipolrtransistorn huvudsakligen r strmfrstrkare
02030C + bipolrtransistorn till sin uppbyggnad r som tv
rygg-mot-rygg varande dioder
02030D + NPN-transistorns basspnning mste vara strre n
emitterspnningen fr att kollektorstrm skall flyta
02031  % Det r sant, att
02031A + ver trskelspnningen leder en diod
02031B + under trskelspnningen sprrar en diod
02031C + trskelspnningen hos en germaniumdiod r ca 0,2 V
02031D + trskelspnningen hos en kiseldiod r ca 0,6 V
02031E - trskelspnningen hos en kiseldiod r ca 3,14 V
02031F - trskelspnningen hos en germaniumdiod r ca 0,6 V
02032  % En transistor som fungerar i C-klass kan anvndas som
02032A + slutsteg i en CW-sndare
02032B + frekvensmultiplikator-steg
02032C + slutsteg i en FM-sndare
02032D - slutsteg i en SSB-sndare
02033  % En transistor som fungerar i B-klass kan anvndas som
02033A + slutsteg i en CW-sndare
02033B + frekvensmultiplikator-steg
02033C + slutsteg i en FM-sndare
02033D + slutsteg i en SSB-sndare
02034  % En transistor som fungerar i A-klass anvnds allmnt i
02034A - CW-sndarens slutsteg
02034B + linjra smsignalsteg
02034C - FM-sndarens slutsteg
02034D + SSB-sndarens mellansteg
02035  % I en transistor flyter kollektorstrm under styrstrmmens
bda halvperioder, d transistorn fungerar i
02035A + A-klass
02035B - B-klass
02035C - C-klass
02035D - vilken driftklass som helst
02036  % I en transistor flyter kollektorstrm endast under
styrstrmmens ena halvperiod, d transistorn fungerar i
02036A - A-klass
02036B + B-klass
02036C + C-klass
02036D - vilken driftklass som helst
02037  % Man anvnder zenerdioder i radioapparater fr att
02037A - detektera signalen
02037B + stabilisera kraftkllan
02037C - likrikta spnningen
02037D + stabilisera spnningen
02038  % Ett motstnds effekttlighet r 0,5 W och resistans 
1 kilo-ohm. Den maximala spnning man kan koppla ver motstndet utan
att det frstrs, r
02038A - 11,2 V
02038B + 22,3 V
02038C - 33,4 V
02038D - 5,6 V
02039  % Om man kopplar 33 uH, 47 uH och 68 uH induktanser i serie s,
att ingen induktiv koppling dem emellan freligger, blir kopplingens
totala induktans
02039A + 148 uH
02039B - 159 uH
02039C + 0,148 mH
02039D - 0,159 mH
02040  % P en transformator finns fljande mrkning: Effekt 50 VA,
primrspnning 230 V, sekundrspnning 20 V. Strsta tilltna
kontinuerliga sekundrstrm r d
02040A + 2500 mA
02040B - 1500 mA
02040C - 1,5 A
02040D + 2,5 A
02041  % Om man kopplar 10 uH, 22 uH och 33 uH induktanser i serie s,
att ingen induktiv koppling dem emellan freligger, blir kopplingens
totala induktans
02041A - 0,11 mH
02041B + 65 uH
02041C - 110 uH
02041D + 65000 nH
02042  % Ett 10 kilo-ohms motstnd kan ocks skrivas som
02042A + 10000 ohm
02042B - 1000 ohm
02042C - 0,1 megaohm
02042D + 0,01 megaohm
02043  % Om man kopplar tre 22 uH induktanser i serie s, att ingen
induktiv koppling dem emellan freligger, blir kopplingens totala
induktans
02043A + 0,066 mH
02043C + 66 uH
02043E - 0,66 mH
02043F - 6,6 uH
02045  % Om man kopplar tre 68 uH induktanser i serie s, att ingen
induktiv koppling dem emellan freligger, blir kopplingens totala
induktans
02045A + 0,0002 H
02045B - 0,02 mH
02045C - 2 uH
02045D + 204 uH
02046  % Man kan anvnda motstnd
02046A + fr att begrnsa strmmen som flyter i kretsen
02046B + som spnningsdelare
02046C - fr att frstrka strmkretsar
02046D + som konstlast
02047  % Det r knnetecknande fr dioden, att
02047A - strm flyter igenom den endast i en frutbestmd riktning
02047B - strm flyter igenom den lika bra i bda riktningarna
02047C + den fungerar som likriktare
02047D - den fungerar som vxelriktare
02048  % En viktig egenskap hos likriktardioden r
02048A - kapacitansen
02048B + spnningstligheten
02048C + strmtligheten
02048D - resistansen
02049  % Som isolationsmaterial (dielektrikum) hos kondensatorn kan
man anvnda
02049A + luft
02049B + papper
02049C + olja
02049D + polyester
02049E - vatten
02049F - kopparpasta
02050  % Modulatorns uppgift i sndaren r
02050A - att frbttra sndarens frekvensstabilitet
02050B - detektera lgfrekvensen i sndaren
02050C + koppla den lgfrekventa informationen till den hgfrekventa
brvgen
02050D - dmpa den hgfrekventa sndningens harmoniska vertoner
02051  % En luftisolerad spole anvnds d man vill
02051A - stadkomma mycket stor induktans
02051B + ha speciellt goda hgfrekvensegenskaper
02051C - f litet format p spolen
02051D - tillverka en effektiv lgfrekvensdrossel
02052  % Transistorns elektroder kallas
02052A - anod
02052B + bas
02052C - katod
02052D + kollektor
02052E - konduktor
02052F + emitter
02053  % SSB- eller sidbandsfiltrets uppgift r, att
02053A - filtrera bort ntbrum frn VFO:ns drivspnning
02053B - filtrera bort sndarens harmoniska strfrekvenser
02053C + filtrera bort ena sidbandet ur lgfrekvensens och
hgfrekvensens blandningsprodukt
02053D - filtrera bort de kvartskristaller som blivit kvar inne i
komponenterna vid tillverkningen
02054  % ver ett motstnd verkar 20 V spnning och strmmen genom
motstndet r 20 mA. Effektfrlusten i motstndet r
02054A - 800 mW
02054B + 400 mW
02054C - 0,5 W
02054D - 100 mW
02054E + 0,4 W
02055  % Knnetecknande fr en kondensator r, att
02055A - likstrm flyter igenom den endast i en frutbestmd riktning
02055B + den slpper igenom endast vxelstrm
02055C - den har stor induktans
02055D + den kan vara en del i en resonanskrets
02056  % Transistorer tillverkas av
02056A - selen
02056B + germanium
02056C - plast
02056D + kisel
02056E + galliumarsenid
02057  % Knnetecknande fr kvartskristallen r, att
02057A + den fungerar som en resonanskrets
02057B + den har ett hgt Q-vrde
02057C - den tl bra stora hgfrekvensstrmmar
02057D + den har en rtt bra temperaturstabilitet
02058  % Kondensatorns reaktans
02058A - kar med frekvensen
02058B + minskar d frekvensen kar
02058C - frblir ofrndrad oberoende av frekvensen
02058D - r alltid 0 ohm, eftersom kondensatorn r en
likstrmskomponent
02059  % Knnetecknande fr zenerdioden r, att den fungerar som
02059A + spnningsstabilisator
02059B - strmbegrnsare
02059C - likriktare
02059D - vxelriktare
02060  % Spolens reaktans
02060A + kar med frekvensen
02060B - minskar d frekvensen kar
02060C - frblir ofrndrad oberoende av frekvensen
02060D - r alltid 0 ohm, eftersom spolen r en likstrmskomponent
02061  % En logikkrets har tv ingngar A och B samt en utgng Q.
Utgngen Q r sann, om endera A eller B eller svl A som B r sanna.
Det r frga om en
02061A + ELLER-krets (OR)
02061B - OCH-krets (AND)
02061C - KANSKE-INTE-krets (PERHAPS/NO)
02061D - JA-NEJ-krets (YES/NO)
02062  % En logikkrets har tv ingngar A och B samt en utgng Q.
Utgngen Q r sann endast, om svl A som B r sanna. Det r frga om
en
02062A - ELLER-krets (OR)
02062B + OCH-krets (AND)
02062C - KANSKE-INTE-krets (PERHAPS/NO)
02062D - JA-NEJ-krets (YES/NO)
02063  % Resistansens enhet r
02063A + ohm
02063B - farad
02063C - henry
02063D - ampere
02064  % Kapacitansens enhet r
02064A - ohm
02064B + farad
02064C - henry
02064D - ampere
02065  % Induktansens enhet r
02065A - ohm
02065B - farad
02065C + henry
02065D - ampere
02066  % En logisk ELLER-krets (OR) har tv ingngar A och B samt en
utgng. Kretsens utgng r osann, d
02066A - A r osann och B r sann
02066B + bde A och B r osanna
02066C - A r sann och B r osann
02066D - bde A och B r sanna
02067  % En logisk ELLER-krets (OR) har tv ingngar A och B samt en
utgng. Kretsens utgng r sann, d
02067A + A r sann och B r osann
02067B + A r osann och B r sann
02067C - bde A och B r osanna
02067D + bde A och B r sanna
02068  % En logisk ELLER-krets (OR) har tv ingngar A och B samt en
utgng. Kretsens utgng r osann, d
02068A + bde A och B r osanna
02068B - bde A och B r sanna
02068C - A r sann och B r osann
02068D - A r osann och B r sann
02069  % Primrsidan p en transformator har 5000 varv och
sekundrsidan 100 varv. Sekundrlindningen har mittuttag. Den
vxelspnning man kan f ur transformatorn vid 230 V primrspnning r
02069A + 4,6 V
02069B + 2,3 V
02069C - 9,2 V
02069D - 50 V
02070  % En logisk ELLER-krets (OR) har tv ingngar A och B samt en
utgng. Kretsens utgng r sann, d
02070A + A r sann och B r osann
02070B + bde A och B r sanna
02070C + A r osann och B r sann
02070D - bde A och B r osanna
02072  % En logisk ELLER-krets (OR) har tv ingngar A och B samt en
utgng. Kretsens utgng r 1, d
02072A - bde A och B r 0
02072B + bde A och B r 1
02072C + A r 1 och B r 0
02072D + A r 0 och B r 1
02073  % En logisk ELLER-krets (OR) har tv ingngar A och B samt en
utgng. Kretsens utgng r 0, d
02073A + bde A och B r 0
02073B - bde A och B r 1
02073C - A r 1 och B r 0
02073D - A r 0 och B r 1
02074  % En logisk OCH-krets (AND) har tv ingngar A och B samt en
utgng. Kretsens utgng r osann d.v.s. 0, d
02074A + A r sann och B r osann
02074B + A r osann och B r sann
02074C + bde A och B r osanna
02074D - bde A och B r sanna
02075  % En logisk OCH-krets (AND) har tv ingngar A och B samt en
utgng. Kretsens utgng r 1, d
02075A - A r 1 och B r 0
02075B - A r 0 och B r 1
02075C - bde A och B r 0
02075D + bde A och B r 1
02077  % En logikkrets har tv ingngar A och B samt en utgng Q, dr 
utgngen Q stlls sann om ingngarna A och B stlls sanna.
Logikkretsen ifrga r
02077A - KANSKE-krets (PERHAPS)
02077B - ELLER-krets (OR)
02077C - JA-NEJ-krets (YES/NO)
02077D + OCH-krets (AND)
02079  % En transformators primrsida r kopplad till 230 V ntet.
Sekundrsidans spnning r 24 V. Till sekundrsidan kopplas 50 W och
25 W belastningar parallellt. Transformatorns frluster beaktas inte.
Den effekt transformatorn tar ur ntet r d
02079A - 25 W
02079B + 75 W
02079C - 230 W
02079D - 1375 W
02080  % En transformators primrsida har 1380 varv och sekundrsidan
90 varv. Primrsidan r kopplad till 230 V ntet. Sekundrspnningen
r
02080A - 1 V
02080B + 15 V
02080C - 92 V
02080D - 3,5 kV
02081  % En nttransformators primrsida r kopplad till 230 V ntet. 
Transformatorns primrsida har 1840 varv och sekundrsidan 880 varv
trd. P sekundrsidan finns mittuttag. Spnningen mellan mittuttaget
och endera ytterledarna p sekundrsidan r
02081A - 4,15 V
02081B + 55 V
02081C - 110 V
02081D - 440 V
02082  % En nttransformators primrsida r kopplad till 230 V ntet.
Transformatorns primrsida har 1840 varv och sekundrsidan 880 varv
trd. P sekundrsidan finns mittuttag. Spnningen mellan mittuttaget
och endera ytterledarna p sekundrsidan r
02082A - 2,2 V
02082B - 22 V
02082C + 55 V
02082D - 110 V
02083  % En transformators primrsida r kopplad till 230 V ntet.
Primrsidan har 2530 varv. Sekundrsidan har mittuttag. Spnningen
mellan ytterledarna p sekundrsidan r 8 V. Sekundrsidans totala
varvtal r
02083A - 22
02083B - 44
02083C + 88
02083D - 176
02084  % En nttransformators primrsida r kopplad till 230 V ntet.
Primrsidan har 1840 varv; sekundrsidan har mittuttag. Spnningen
mellan mittuttaget och endera ytterledarna p sekundrsidan r 115 V. 
Sekundrlindningens totala varvtal r
02084A + 1840
02084B - 920
02084C - 230
02084D - 115
02085  % En transformators primrsida r kopplad till 230 V ntet.
Primrsidan har 1840 varv; sekundrsidan har mittuttag. Spnningen
mellan ytterledarna p sekundrsidan r 48 V. Sekundrlindningens
totala varvtal r
02085A - 1840
02085B - 920
02085C - 115
02085D + 384
02086  % En transformators primrsida r kopplad till 230 V ntet.
Primrsidan har 1380 varv och sekundrsidan tv lindningar, 92 varv
och 58 varv. Sekundrlindningarna kopplas i serie. Sekundrspnningen
r d
02086A - 5,7 V
02086B - 9,6 V
02086C + 25 V
02086D - 153 V
02087  % Q-vrdet
02087A + betyder svngningskretsens eller komponentens godhetstal
02087B + r srskilt lgt fr motstnd
02087C + blir bttre om man byter trden i svngningskretsens spole
frn jrn till silver
02087D + r srskilt bra fr kvartskristaller
02088  % Q-vrdet
02088A - betyder komponentens pris-kvalitetsfrhllande
02088B + blir bttre om man frsilvrar trden i svngningskretsens
spole
02088C + r srskilt bra fr kvartskristaller
02088D + betyder svngningskretsens eller komponentens godhetstal
02089  % Q-vrdet
02089A - betyder svngningskretsens eller komponentens
tillverkningskvalitet
02089B + beskriver svngningskretsens eller komponentens frluster
02089C - betyder komponentens pris-kvalitetsfrhllande
02089D + beskriver svngningskretsens eller komponentens relativa
frluster
02090  % Vi stller ihop ett 1320 ohms motstnd av enskilda motstnd.
Kombinationen kan d vara
02090A - 2200 och 3300 ohm i serie
02090B + 500 och 820 ohm i serie
02090C - 500 och 820 ohm parallellt
02090D + 2200 och 3300 ohm parallellt
02091  % Vi kopplar tre motstnd, vars resistanser r 5,6 , 8,2 och 
10 kilo-ohm, parallellt. Motstndskopplingens totala resistans r d
02091A - 1,2 kilo-ohm
02091B + 2,5 kilo-ohm
02091C - 3,6 kilo-ohm
02091D - 23,8 kilo-ohm
02092  % Du behver ett ca 750 ohms motstnd, vilket du sammanstller
av flera motstnd. Rtt storlek p motstndet fr du genom att koppla
02092A + 2 st 1500 ohm parallellt
02092B + 2 st 390 ohm i serie
02092C + 5 st 150 ohm i serie
02092D + 3 st 2200 ohm parallellt
02093  % Du behver ett 1500 ohms motstnd, vilket du sammanstller av
flera motstnd. Rtt storlek p motstndet fr du genom att koppla
02093A + 3000 och 3000 ohm parallellt
02093B + 4 st 390 ohm i serie
02093C - 3300, 5600 och 5600 ohm i serie
02093D - 3 st 470 ohm parallellt
02094  % Vi kopplar tre motstnd, vars resistanser r 56, 82 och 100
kilo-ohm, parallellt. Kopplingens totala resistans r d
02094A - 12 kohm
02094B + 25 kohm
02094C - 33 kohm
02094D - 238 kohm
02095  % Du behver ett ca 52 ohms motstnd, vilket du stller samman
av flera motstnd. Rtt resultat fr du genom att koppla
02095A + 2 st 100 ohm parallellt
02095B + 2 st 27 ohm i serie
02095C + 5 st 10 ohm i serie
02095D + 3 st 150 ohm parallellt
02096  % Du behver till din likstrmsmtare ett 82 ohms
shuntmotstnd, som du stller samman av flera motstnd. Rtt resultat
fr du genom att koppla
02096A - 3 st 220 ohm parallellt
02096B + 2 st 39 ohm i serie
02096C + 5 st 390 ohm parallellt
02096D + 3 st 27 ohm i serie
02097  % Du behver till din likstrmsmtare ett 91 ohms
shuntmotstnd, som du stller samman av flera motstnd. Rtt resultat
fr du genom att koppla
02097A + 3 st 270 ohm parallellt
02097B - 3 st 27 ohm i serie
02097C + 5 st 470 ohm parallellt
02097D + 2 st 47 ohm i serie 
03000  * Kretsar
03001  % Vid seriekoppling av motstnd r kopplingens totalresistans 
03001A + alltid strre n ngon av de i kopplingen ingende
motstndens enskilda resistans
03001B - alltid mindre n ngot av de i kopplingen ingende
motstndens vrde
03001C - beroende av den effekt som motstnden tl
03001D + summan av delmotstndens resistanser
03002  % Vid parallellkoppling av tv motstnd r kopplingens
totalresistans 
03002A - summan av motstndens resistans
03002B + kan berknas enligt formeln 1/R1 + 1/R2 = 1/R total
03002C - ndras, ifall kolfilmsmotstnden utbytes mot
metallfilmsmotstnd med samma vrden
03002D - beroende av delmotstndens effekt
03003  % Tre motstnd med vrdena 100 ohm, 50 ohm och 1250 ohm kopplas
i serie. Totalresistansen blir
03003A + 1,4 kilo-ohm
03003B - 32400 milliohm
03003C - 130 ohm
03003D + summan av motstndens resistanser
03004  % Med parallellkoppling av kondensatorer
03004A - kan kopplingens Q-vrde frbttras i lgfrekvenssteg
03004B + blir totala kapacitansen strre n ngon av kapacitanserna i
kopplingen
03004C + kan man anvnda addition fr att bestmma totalkapacitansen
03004D - kan man erstta en spole endast p mikrovgsomrdet
03005  % Spolar p 50 uH och 100 uH kopplas i serie. Kopplingens
totala induktans r
03005A + 150 uH
03005B - 33,3 uH
03005C - 0,150 nH
03005D + kan berknas enligt likadan formel som vid parallellkopplade
kondensatorer
03006  % Kondensatorer p 100 pF och 2,2 nF kopplas parallellt. Totala
kapacitansen blir d
03006A + 0,0023 uF
03006B - 2,15 pF
03006C + 2,3 nF
03006D - medeltalet av kondensatorernas kapacitansvrden
03007  % Du behver ett motstnd med ca. 1500 ohms resistans. Denna
resistans fr du genom att koppla
03007A + tre stycken 470 ohms motstnd i serie
03007B - tre stycken 470 ohms motstnd parallellt
03007C + tv stycken 3300 ohms motstnd parallellt
03007D - tv stycken 3300 ohms motstnd i serie
03008  % Du behver ett motstnd med ca. 500 ohms resistans. Denna
resistans fr du genom att koppla
03008A + tre stycken 150 ohms motstnd i serie
03008B - tre stycken 150 ohms motstnd parallellt
03008C + tv stycken 1000 ohms motstnd parallellt
03008D - tv stycken 1000 ohms motstnd i serie
03009  % Du behver en kondensator med 10 uF kapacitans. En sdan fr
du genom att seriekoppla
03009A - tv stycken 2000 nF kondensatorer
03009B + fem stycken 47 uF kondensatorer
03009C - tv stycken 50 uF kondensatorer
03009D - tio stycken 10 nF kondensatorer
03010  % En liten kondensator (mindre n 5 pF) kan ersttas med
03010A + tv stycken sammanvridna isolerade kopplingstrdar med tv
centimeters lngd
03010B - ett litet motstnd
03010C - att kortsluta kondensatorns kopplingspunkter
03010D + en liten reglerbar kondensator
03011  % Av motstnd och kondensatorer kan byggas
03011A + filter
03011B - lgfrekvensfrstrkare
03011C + tidskonstantkretsar
03011D - oscillatorer
03012  % Pi-filtrets
03012A - kondensatorers isolermaterial bestr av kisel
03012B - namn betyder Phase-Interference-Input koppling
03012C + kopplingsschema pminner om grekiska bokstaven Pi
03012D - grnsfrekvens r 3,14 MHz
03013  % Induktiv koppling
03013A - r detsamma som galvanisk frbindning
03013B - fungerar vid likstrm
03013C + fungerar vid vxelstrm
03013D - r en benmning som r FI godknd
03014  % En diod kopplad parallellt med en relspole
03014A + skyddar komponenter fr de spnningspikar som spolen alstrar
03014B - frhindrar gnistbildning vid relets kontakter
03014C - frbttrar relets funktion vid lga driftspnningar
03014D - minskar resistansen p relspolen
03015  % Nr du kopplar 10 stycken 470 ohms 10 W motstnd parallellt
fr du
03015A - ett motstnd p 4700 ohm och 10 W
03015B + ett motstnd p 47 ohm och 100 W
03015C - ett motstnd p 4700 ohm och 100 W
03015D - ett motstnd p 4700 ohm och 10 W
03016  % En kondensator p ca. 100 nF kan kan erhllas nr man
koppplar
03016A + tv stycken 47 nF kondensatorer parallellt
03016B - tv stycken 47 nF kondensatorer i serie
03016C - tv stycken 220 nF kondensatorer parallellt
03016D + tre stycken 33 nF kondensatorer parallellt
03017  % Nr man kopplar fem stycken 1000 ohms 10 W motstnd
parallellt fr man
03017A - ett 5 kilo-ohms 10 W motstnd
03017B + ett 200 ohms 50 W motstnd
03017C - ett 50 ohms 10 W motstnd
03017D - ett 1000 ohms 50 W motstnd
03018  % En ca. 100 pF kondensator fs nr man kopplar
03018A + tv stycken 47 pF kondensatorer parallellt
03018B - tv stycken 47 pF kondensatorer i serie
03018C - tv stycken 220 pF kondensatorer parallellt
03018D + tre stycken 33 pF kondensatorer parallellt
03019  % Nr du kopplar fem 250 ohms 10 W motstnd parallellt fr du
03019A - ett 250 ohms 10 W motstnd
03019B + ett 50 ohms 50 W motstnd
03019C - ett 50 ohms 10 W motstnd
03019D - ett 2500 ohms 10 W motstnd
03020  % En kondensator p ca. 10 pF fs genom att koppla
03020A + parallellt tv stycken 4,7 pF kondensatorer
03020B - i serie tv stycken 4,7 pF kondensatorer
03020C - parallellt tv stycken 22 pF kondensatorer
03020D + parallellt tre stycken 3,3 pF kondensatorer
03021  % Nr du kopplar 20 stycken 1 kilo-ohms 10 W motstnd
parallellt fr du
03021A - ett motstnd p 20 kilo-ohm och 10 W
03021B + ett motstnd p 50 ohm och 200 W
03021C - ett motstnd p 50 ohm och 10 W
03021D - ett motstnd p 20 kilo-ohm och 200 W
03022  % En kondensator p ca 220 pF fs nr man kopplar
03022A + parallellt tv stycken 110 pF kondensatorer
03022B - i serie  tv stycken 110 pF kondensatorer
03022C - parallellt tv stycken 220 pF kondensatorer
03022D + i serie tre stycken 660 pF kondensatorer
03023  % En kondensator p ca 0,1 uF fs vid seriekoppling av
03023A - tv stycken 0,2 nF kondensatorer
03023B + fem stycken 0,47 uF kondensatorer
03023C - tv stycken 50 nF kondensatorer
03023D - fyra stycken 10 nF kondensatorer
03024  % Lmplig bandbredd p ett kristallfilter avsett fr
SSB-mottagning r 
03024A - 600 Hz
03024B + 2,4 kHz
03024C - 1,0 kHz
03024D - 6,0 kHz
03025  % Godhetstalet Q fr en krets pverkar 
03025A - kretsens likstrmsresistans
03025B + kretsen bandbredd
03025C - kretsens resonansfrekvens
03025D - storleken p den i kretsen ingende spolens induktans
03026  % Batterier parallellkopplas fr att 
03026A - frhindra fr tidig uttorkning
03026B - kopplingen ger hgre spnning 
03026C + minska p den inre resistansen
03026D + ge mjlighet till strre belastningsstrm
03026E - frhindra obehrig anvndning
03028  % Batterier parallellkopplas fr att
03028A + ge mjlighet till strre belastningsstrm
03028B - kopplingen ger hgre spnning
03028C + minska p den inre resistansen
03028D - frbttra hllbarheten
03029  % Nr tre likadana ackumulatorer parallellkopplas tredubblas
ocks
03029A - kopplingens inre resistans
03029B - kopplingens spnning
03029C + kopplingens wattimmngd
03029D + kopplingens amperetimmngd
03030  % Nr tre likadana ackumulatorer parallellkopplas tredubblas
ocks kopplingens
03030A + wattimmngd
03030B - spnning
03030C + amperetimmngd
03030D + erforderliga laddningsenergi
03031  % Nr tv likadana ackumulatorer parallellkopplas frdubblas
kopplingens
03031A - spnning
03031B + amperetimmngd
03031C + wattimmngd
03031D - inre resistans
03032  % Nr tv likadana ackumulatorer parallellkopplas frdubblas
kopplingens
03032A + wattimmngd
03032B - inre resistans
03032C - spnning
03032D + amperetimmngd
03033  % Batterier seriekopplas fr att 
03033A - kopplingen ger mjlighet till strre belastningsstrm
03033B + kopplingen hjer den erhllna spnningen
03033C - kopplingen minskar den inre resistansen
03033D - kopplingen frbttrar hllbarheten
03033E - kopplingen fhindrar otillten anvndning
03035  % Nr tv likadana ackumulatorer seriekopplas s frdubblas
kopplingens
03035A + spnning
03035B - amperetimmngd
03035C + wattimmngd
03035D + inre resistans
03036  % Nr tre likadana ackumulatorer seriekopplas s tredubblas
kopplingens
03036A - amperetimmngd
03036B + den erforderliga laddningsenergin
03036C + wattimmngden
03036D + spnningen
03037  % Nr tio stycken likadana ackumulatorer seriekopplas s
tiodubblas kopplingens
03037A - amperetimmngd
03037B + den erforderliga laddningsenergin
03037C + wattimmngden
03037D + spnningen
03038  % Du behver en ackumulator p 12 V och 100 Ah. En sdan
ackumulator fs av
03038A + 10 st seriekopplade ackumulatorer p 1,2V och 100 Ah
03038B - 12 st parallellkopplade ackumulatorer p 12V och 1,0 Ah
03038C - 3 st seriekopplade ackumulatorer p 100V och 3,6 Ah
03038D - 3 st parallellkopplade ackumulatorer p 3,6V och 100 Ah
03039  % Du behver en ackumulator p 24V och 100 Ah. En sdan
ackumulator fs av
03039A - 6 stycken 100V och 3,6 Ah ackumulatorer i serie
03039B - 6 stycken 3,6V och 100 Ah ackumulatorer parallellt
03039C + 20 stycken 1,2V och 100 Ah ackumulatorer i serie
03039D - 20 stycken 12V och 1,0 Ah ackumulatorer parallellt
03040  % Vid uppbyggnad av en krets behvs en ca 1500 pF kapacitans.
En sdan fs genom att koppla
03040A - tv stycken 3000 pF kondensatorer parallellt
03040B - fyra stycken 390 pF kondensatorer i serie
03040C + 3300 pF, 5600 pF och 5600 pF kondensatorer i serie
03040D + tre stycken 470 pF kondensatorer parallellt
03041  % Vi behver en kapacitans p ca 23,5 nF. En sdan erhller vi
genom att koppla
03041A + tv stycken 47 nF kondensatorer i serie
03041B - tv stycken 12 nF kondensatorer i serie
03041C - fyra stycken 4,7 nF kondensatorer parallellt
03041D + sex stycken 3900 pF kondensatorer parallellt
03042  % Tv kondensatorer, 330 pF och 5600 pF r kopplade i serie.
Totala kapacitansen blir
03042A - 5930 pF
03042B - 5270 pF
03042C + 312 pF
03042D - 17 pF
03043  % Fem stycken kondensatorer p 560 pF r seriekopplade. Totala
kapacitansen blir
03043A - 14000 pF
03043B - 2800 pF
03043C + 112 pF
03043D - 22 pF
03044  % Tre kondensatorer p 390 pF r parallellkopplade. Den totala
kapacitansen blir
03044A + 1170 pF
03044B - 780 pF
03044C - 390 pF
03044D - 130 pF
03045  % Fem kondensatorer p 390 pF r parallellkopplade. Den totala
kapacitansen blir
03045A - 3900 pF
03045B + 1950 pF
03045C - 390 pF
03045D - 78 pF
03046  % Du behver en kapacitans p ca. 500 pF som du kopplar ihop av
flera kondensatorer. Du erhller denna genom att koppla
03046A - tv stycken 1000 pF kondensatorer parallellt
03046B - tv stycken 270 pF kondensatorer i serie
03046C - fem stycken 5000 pF kondensatorer i serie
03046D + tre stycken 150 pF kondensatorer parallellt
03047  % Kondensatorer p 220 pF, 390 pF och 470 pF r kopplade i
serie. Totala kapacitansen blir
03047A - 1080 pF
03047B - 340 pF
03047C + 108 pF
03047D - 73 pF
03048  % Kondensatorer p 560 pF och 5600 pF r seriekopplade. Totala
kapacitansen blir
03048A - 6160 pF
03048B - 5040 pF
03048C + 509 pF
03048D - 10 pF
03049  % Tre kondensatorer, 56 pF, 560 pF och 5600 pF kopplas i serie.
Totala kapacitansen blir
03049A - 17 pF
03049B + 50 pF
03049C - 2072 pF
03049D - 6216 pF
03050  % Tre kondensatorer, 47 pF, 470 pF, och 4700 pF, r
seriekopplade. Den totala kapacitansen blir
03050A - 12 pF
03050B - 22 pF
03050C + 42 pF
03050D - 5217 pF
03051  % Ett motstnd p 2,2 kilo-ohm r kopplat till polerna p ett
batteri. Genom motstndet flyter 4,1 mA strm. Batteriets spnning r
03051A - 15 V
03051B - 12 V
03051C + 9 V
03051D - 4,5 V
03052  % Genom ett 1 kilo-ohms motstnd flyter 99 mA strm nr det r
kopplat till en strmklla. Strmkllans spnning r
03052A + 99 V
03052B - 11 V
03052C - 9,9 V
03052D - 0,99 V
03053  % Inre resistansen hos en 6 V ackumulator r 0,02 ohm.
Ackumulatorn belastas med ett 1 ohms motstnd. Spnningen ver
motstndet blir d
03053A - 6,12 V
03053B + 5,88 V
03053C - 4,26 V
03053D - 0,12 V
03054  % En 12 V ackumulator har inre resistansen 0,03 ohm. Den
belastas med ett 3 ohms motstnd. Spnningen ver motstndet r
03054A - 0,12 V
03054B - 3,96 V
03054C + 11,88 V
03054D - 12,12 V
03055  % En 24 V ackumulator har inre resistansen 0,06 ohm. Den
belastas med ett 6 ohms motstnd. Spnningen ver motstndet r
03055A - 24,23 V
03055B - 3,96 V
03055C + 23,76 V
03055D - 0,24 V
03056  % En 24 V ackumulator vars inre resistans r 0,06 ohm r
kopplad till en krets med tv seriekopplade motstnd som vardera har 
3 ohms resistans. Spnningen ver ena motstndet blir
03056A - 24,23 V
03056B - 23,76 V
03056C + 11,88 V
03056D - 0,24 V
04000  * Mottagare
04001  % En mottagare kan till sin funktionsprincip vara
04001A + rak mottagare
04001B + direktblandad mottagare
04001C + supermottagare
04001D + dubbelsupermottagare
04001E + trippelsupermottagare
04002  % Hgfrekvensfrstrkardelens uppgift i en mottagare r att
04002A + frstrka antennsignalen
04002B + dmpa spegelfrekvenserna
04002C - avskilja tonfrekvenssignalen frn hgfrekvenssignalen
04002D + frbttra mottagarens signalbrusfrhllande
04003  % Blandarens uppgift i en supermottagare kan vara att
04003A + alstra mellanfrekvensen
04003B - blanda spegelfrekvensen med oscillatorfrekvensen
04003C + alstra oscillatorns och antennsignalens summafrekvens
04003D + alstra oscillatorns och antennsignalens skillnadsfrekvens
04004  % Mellanfrekvensfrstrkarens uppgift i en supermottagare r
att
04004A + frstrka signalen som finns i mellanfrekvensen
04004B + skra bort frekvenser utanfr mellanfrekvensen
04004C - frstrka antennsignalen
04004D - avlgsna hgfrekvensen frn tonfrekvensen
04005  % Detektorns uppgift i en mottagare r att
04005A - frstrka den hgfrekventa signalen
04005B + skilja tonfrekvenssignalen frn hgfrekvenssignalen
04005C - frstrka mellanfrekvenssignalen
04005D - indikera fel p mottagaren
04006  % Lgfrekvensfrstrkarens uppgift i en mottagare r att
04006A + mata tonfrekvent effekt till hgtalare och hrlurar
04006B + frstrka den demodulerade tonfrekvensen
04006C - ndra spnningsvariationer som kommer frn
lgfrekvensfrstrkaren till hrbart ljud
04006D - dmpa signaler frn mellanfrekvensfrstrkaren
04007  % En spegelfrekvenssignal r
04007A - en negativ faktor som frekommer i en rak mottagare
04007B + p dubbla mellanfrekvensens avstnd frn den mottagna
signalen och p andra sidan av oscillatorfrekvensen
04007C + kan avlgsnas redan i hgfrekvensfrstrkaren
04007D - erforderlig fr blandarens funktion
04008  % Det stmmer att
04008A + en rak mottagare r enkel till sin princip
04008B + kristallmottagaren r en rak mottagare
04008C + en rak mottagare kan svnga s kraftigt, att den brjar
fungera som sndare
04008D + i en dubbelsuper kan frekomma extra visslingar
04009  % Detektion enligt blandningsprincipen kan anvndas
04009A + i en direktblandad mottagare
04009B + d man demodulerar A1A-sndning i en supermottagare som
resultatet av mellanfrekvensens och hjlposcillatorns blandning
04009C - i en rak mottagare som taldetektor
04009D - i en dubbelsupermottagare som detektor fr F3E -sndning 
04010  % Frdelen med en rak mottagare i frhllande till en
supermottagare r att
04010A + den r billig att bygga
04010B - FM-sndning kan enkelt demoduleras
04010C - selektiviteten r strre
04010D - strre tlighet mot gniststrningar 
04011  % I en supermottagare avskiljes den lgfrekventa informationen
frn hgfrekvenssignalen 
04011A - i blandaren
04011B - i hjlposcillatorn
04011C - i mellanfrekvensfrstrkaren
04011D - i lokaloscillatorn
04011E + i detektorn
04012  % I en supermottagare frstrks signalen i huvudsak
04012A - i lgfrekvensfrstrkaren
04012B - i blandaren
04012C + i hgfrekvensfrstrkaren
04012D - i detektorn
04013  % Med mottagarens knslighet avser man
04013A - mottagarens frmga att tla strningar
04013B - mottagarens spegelfrekvensdmpning
04013C + mottagarens frmga att ta emot svaga signaler 
04013D - mottagarens korsmodulationstlighet
04014  % Knnetecknande fr en supermottagare med lg mellanfrekvens
r att den
04014A + har dlig spegelfrekvensdmpning
04014B - har god spegelfrekvensdmpning
04014C + har liten spegelfrekvensdmpning
04014D - har stor spegelfrekvensdmpning
04015  % Knnetecknande fr en supermottagare med hg mellanfrekvens
r att den
04015A - har dlig spegelfrekvensdmpning
04015B + har god spegelfrekvensdmpning
04015C - har liten spegelfrekvensdmpning
04015D + har stor spegelfrekvensdmpning
04016  % Den hgfrekventa signalen i en supermottagare omvandlas till
mellanfrekvens
04016A + med hjlp av blandaren och lokaloscillatorn
04016B - i detektorn
04016C - i lgfrekvensfrstrkaren och hjlposcillatorn
04016D - i hrlurarna 
04017  % I en supermottagare anvndes kristallfilter
04017A + fr att stadkomma god selektivitet
04017B + fr att f strre frmga att srskilja signaler
04017C + i mellanfrekvenssteget
04017D - fr att kristallfiltret r billigt
04018  % Egenskaper hos en god HF-mottagare r
04018A + knslighet
04018B - lg spegelfrekvensdmpning
04018C + stor spegelfrekvensdmpning
04018D - frsta mellanfrekvensen r lg
04019  % En enkel mottagartyp r
04019A - dubbelsuperheterodynmottagare
04019B - superheterodynmottagare
04019C - direktblandad mottagare
04019D + rak mottagare
04019E + kristallmottagare
04020  % Med selektivitet avses mottagarens
04020A - knslighet
04020B - verkningsgrad
04020C + frmga att skilja den nskade signalen frn andra signaler i
nrheten
04020D - strningstlighet
04021  % Lgfrekvensfrstrkarens uppgift i en superheterodynmottagare
r att
04021A - utfra blandning till nskad frekvens
04021B + frstrka den lgfrekventa signalen s den blir lmplig fr
hrlurarna
04021C - frhindra att lokaloscillatorfrekvensen blandas med
mellanfrekvensen
04021D - begrnsa ondig hgfrekvensfrstrkning
04022  % I en supermottagare finns
04022A + hgfrekvenssteg
04022B + mellanfrekvenssteg
04022C + lgfrekvenssteg
04022D + detektor
04023  % I en rak mottagare kan finnas
04023A + hgfrekvenssteg
04023B + detektor
04023C - mellanfrekvenssteg
04023D + lgfrekvenssteg
04024  % Knnetecknande fr en rak mottagare r  
04024A - hg mellanfrekvens
04024B - god selektivitet
04024C + enkel konstruktion
04024D + att hgfrekvensen demoduleras till lgfrekvens utan
mellanfrekvenssteg
04025  % Fr att mottaga AM sndning fordras
04025A - balanserat sidbands sprrfilter
04025B - lmplig VFO
04025C + dioddetektor 
04025D - blandare och hrtill hrande blandningsfilter
04026  % I en supermottagare har blandaren till uppgift att
04026A - frtrnga den mottagna signalen
04026B + bilda mellanfrekvenssignal av den mottagna signalen och
lokaloscillatorns signal
04026C - avlgsna bruset frn den mottagna signalen
04026D + transponera den mottagna signalen till mellanfrekvensen
04027  % Mellanfrekvensfiltret i en supermottagare har till uppgift
att
04027A + bestmma mottagarens bandbredd
04027B - bestmma mottagarens frekvensomrde
04027C - bestmma mottagarens knslighet
04027D - avlgsna mellanfrekvensen frn mottagaren
04028  % I en supermottagare finns alltid
04028A - spegelfrekvensfrstrkare
04028B + mellanfrekvenssteg
04028C + tminstone en blandare
04028D - en sjlvsvngande lgfrekvensoscillator
04029  % I en supermottagare kan antalet mellanfrekvenser vara
04029A - inte ngon alls
04029B + en
04029C + tv
04029D + tre
04030  % Det stmmer, att 
04030A + en konverter r till principen en blandare
04030B + ringmodulatorn kan anvndas som detektor i en SSB mottagare
04030C - super r frkortning av orden superregenerativ mottagare 
04030D + den numera mest frekommande mottagartypen r
superheterodynen
04031  % Mottagarens frmga att srskilja signaler 
04031A + r samma som selektivitet
04031B + r ofta dlig fr raka mottagare
04031C + r hos en super i huvudsak beroende av filtret i
mellanfrekvensfrstrkaren
04031D - frsmras nr bruset frn antennen tilltar
04032  % I en supermottagare
04032A - br frsta mellanfrekvensen vara hgre n den hgsta mottagna
frekvensen
04032B + kan man anvnda Q-multiplier fr att frbttra selektiviteten
04032C - finns alltid ett kristallfilter i mellanfrekvensfrstrkaren
04032D + behvs ndvndigtvis inte en hgfrekvensfrstrkare
04033  % I en rak mottagare
04033A + kan man anvnda Q-multiplier fr att frbttra selektiviteten
04033B + finns inte mellanfrekvensfrstrkare
04033C + r selektiviteten p HF omrdet dlig
04033D + kan man anvnda dioddetektor
04034  % En supermottagare r alltid frsedd med
04034A - digital frekvensvisning
04034B + blandare
04034C + detektor
04034D + oscillator
04035  % I en mottagare behvs blandare fr att
04035A + bilda summan eller skillnaden av frekvenser
04035B + alstra mellanfrekvenser
04035C - alstra hjlpsvngningar
04035D - linearisera den logaritmiska volymkontrollen
04036  % Den erforderliga lokaloscillatorfrekvensen i en
supermottagare kan alstras med
04036A - detektor
04036B + kristalloscillator
04036C + Colpitts-oscillator
04036D + frekvenssyntes
04037  % Till en supermottagare hr
04037A + detektor
04037B + blandare
04037C - katalysator
04037D + oscillator
04038  % I en supermottagare
04038A + blandas antennsignalen s att man fr en annan frekvens,
mellanfrekvensen
04038B + sker demoduleringen i mellanfrekvensen
04038C - kan mellanfrekvensen regleras nr mottagaren r i drift
04038D + finns en reglerbar lokaloscillator
04039  % I blockschemat fr en supermottagare kan finnas
04039A - balanserad modulator
04039B + lgfrekvensfilter
04039C + hgfrekvensfrstrkare
04039D + mellanfrekvensfrstrkare
04040  % Detektorn i mottagaren har till uppgift att
04040A - alstra den frekvens som behvs vid blandningen
04040B + avskilja de lgfrekventa signalerna frn de hgfrekventa
signalerna
04040C - indikera fel i mottagaren med ljudsignal
04040D - indikera den mottagna sndningsklassen med signallampa
04041  % Blandarens uppgift i en mottagare r att
04041A - alstra den fr blandningen erforderliga frekvensen 
04041B + blanda tv hgfrekvenser s, att resultatet blir den nskade
mellanfrekvensen
04041C - blanda de strningar som kommer in i mottagaren s, att de
inte lngre pverkar mottagningen
04041D - filtrera bort de stationer som i frekvens ligger s nra att
de str
04042  % En supermottagare har mellanfrekvensen 5,345 MHz och nskad
signalfrekvens r 7 MHz. Lokaloscillatorns frekvens kan vara
04042A + 12,345 MHz
04042B - 8,845 MHz
04042C + 1,655 MHz
04042D - 470 kHz
04043  % En supermottagares mellanfrekvens r 18,0 MHz och frn
antennen kommande signalfrekvens r 432,100 MHz. Lokaloscillatorns
frekvens kan vara
04043A - 470 kHz
04043B - 9,100 MHz
04043C + 414,100 MHz
04043D + 450,100 MHz
04044  % En supermottagare har lokaloscillatorfrekvensen 450,100 MHz
och frn antennen kommande signalfrekvens r 432,100 MHz.
Mellanfrekvensen kan vara
04044A - 470 kHz
04044B - 9,100 MHz
04044C - 10,700 MHz
04044D + 18,000 MHz
04045  % Mellanfrekvensen hos en supermottagare r 9 MHz och
signalfrekvensen som avlyssnas r 14,110 MHz. Lokaloscillatorns
frekvens kan vara
04045A - 470 kHz
04045B + 5,110 MHz
04045C - 9,0 MHz
04045D + 23,110 MHz
04046  % Mellanfrekvensen hos en supermottagare r 5,345 MHz och frn
antennen kommande signalfrekvens r 3,5 MHz. D kan frekvensen p
lokaloscillatorn vara
04046A - 10,690 MHz
04046B + 8,845 MHz
04046C - 7,0 MHz
04046D + 1,845 MHz
04047  % Mellanfrekvensen hos en supermottagare r 470 kHz och
avlyssnad signalfrekvens r 3,510 MHz. Lokaloscillatorns frekvens kan
vara
04047A + 3,980 kHz
04047B + 3,040 MHz
04047C - 9,002 MHz
04047D - 18,0 MHz
0500   * Sndare
05001  % Det r sant, att
05001A - SSB-modulation erhlles vanligen med telegrafinyckel
05001B + balanserad modulator kan anvndas vid SSB-modulation
05001C + enkel morsenyckling erhlles genom att bryta och sluta
drivspnningen till oscillatorn
05001D + en frekvensndring frn 3,5 MHZ till 7 MHz erhlles med ett
frekvensdubblarsteg
05002  % Hos en sndare
05002A - br VFO:n  alltid vara p samma frekvens som den frn
slutsteget utgende frekvensen
05002B + kan den frekvens som erhlles frn blandaren vara de blandade
frekvensernas summa eller skillnad
05002C + alstras alltid i blandaren ven icke nskade frekvenser
05002D - kan slutstegets utgngskrets vara avstmd till halva
utgngsfrekvensen eller den andra harmoniska utan strre inverkan p
uteffekten
05003  % Till en vanlig kristallstyrd sndare hr
05003A + slutsteg
05003B - detektor
05003C - mellanfrekvensfrstrkare
05003D + kristalloscillator
05004  % Till en vanlig kristallstyrd telegrafisndare kan hra
05004A - hjlposcillator
05004B + multiplikatorsteg
05004C - frfrstrkare
05004D + lgpassfilter
05005  % Till en vanlig kristallstyrd telegrafisndare kan hra
05005A + slutsteg
05005B + multiplikatorsteg
05005C - mellanfrekvensfrstrkare
05005D + kristalloscillator
05006  % Till en vanlig kristallstyrd sndare kan hra
05006A + kristalloscillator
05006B - AVR-krets
05006C - blandare
05006D + strmklla
05007  % I en sndare behvs ett lgpassfilter 
05007A - fr att frhindra att alla sorters hgfrekvenser kommer till
antennen
05007B + fr att motverka strningar
05007C - ifall man till samma antenn ven vill ansluta en mottagare
05007D - fr att terfra alltfr sm effekter tillbaka till
frstrkaren fr att nyo frstrkas
05008  % Till en vanlig kristallstyrd telegrafisndare hr 
05008A - frfrstrkare
05008B - blandare
05008C + kristalloscillator
05008D - FM-detektor
05009  % Sndarens kristalloscillator
05009A + alstrar en hgfrekvenssignal med fast frekvens
05009B + passar att tillsammmans med nycklingskretsen anvndas som en
sndare med lg effekt
05009C - frhindrar att harmoniska frekvenser kommer till antennen
05009D + kan fungera som frekvensdubblare eller tripplare
05010  % Sndarens kristalloscillator
05010A - frstrker den i multiplikatorsteget alstrade radiosignalen
05010B + alstrar sndarens radiofrekventa signal
05010C - bildar i SSB-sndare det vre eller undre sidbandet
05010D - frhindrar olovlig mottagning av sndningen
05011  % Frekvensen hos en sndares kristalloscillator
05011A - kan fritt regleras med en vridkondensator som hr till
oscillatorn
05011B + r fast
05011C - ndrar i enlighet med mottagarens VFO
05011D - varierar enligt telegrafihastigheten
05012  % Sndarens multiplikatorsteg
05012A - alstrar sndarens basfrekvens
05012B + fungerar som den inmatade frekvensens dubblare eller
tripplare
05012C - frhindrar att harmoniska frekvenser kommmer till antennen
05012D + multiplicerar oscillatorns basfrekvens till nskat
frekvensomrde
05013  % Sndarens effektsteg
05013A - dmpar antennsignalen till fr mottagaren lmplig 
niv
05013B + frstrker hgfrekventa signaler med lg effekt
05013C - svnger i takt med sndningsfrekvensen
05013D + frstrker den i sndaren alstrade hgfrekvenssignalen
05014  % Sndarens lgpassfilter
05014A - frhindrar att fr lga frekvenser kommer till antennen
05014B - alstrar sndningsfrekvensen
05014C + frhindrar att fr hga frekvenser kommer till antennen
05014D - frhindrar att de hgfrekvenser som alstras under avstmning
inte kommer till antennen
05015  % Pi-filtret i en sndare
05015A + kan fungera som avstmningskrets fr slutsteget
05015B + kan avstmma slutstegets impedans till matarledningens
impedans
05015C - anpassar huvudsakligen matarledningens och antennens
impedanser till varandra
05015D - filtrerar bort de skadliga kiselkristaller som alstras i
sndaren
05016  % SSB-sndarens slutsteg
05016A - instlls att fungera i klass C
05016B - instlls att fungera endast nr brvgen moduleras med tal
05016C + fordrar ett linjrt frstrkarsteg
05016D - kan lmpligen lmnas utan bias (frspnning eller -strm)
05017  % Till en sndare kan eventuellt hra
05017A + frekvenssyntes
05017B - hjlposcillator
05017C + bufferfrstrkare
05017D + VFO eller reglerbar oscillator
05018  % I en sndare kan finnas 
05018A + balanserad modulator
05018B + blandare
05018C + frekvensmultiplikator
05018D - knsligt RF-frsteg
05019  % Till en telegrafisndare (A1A) kan eventullt hra
05019A + frekvensmultiplikator
05019B - modulator
05019C - hjlposcillator
05019D - telegrafisummer
05019E + separationsfrstrkare
05020  % Att en effektfrstrkare fungerar i C-klassen betyder 
05020A - att dess anvndning begrnsas till endast elementrklass 
05020B - Elinspektionscentralens bestmning av skyddsklass p
frstrkarens kapsling
05020C + frstrkarens arbetspunkt p karaktristikan
05020D - att frstrkning sker under insignalens bda halvperioder
05021  % Att en effektfrstrkare fungerar i A-klassen betyder
05021A - Elinspektionscentralens bestmning av skyddsklass p
frstrkarens kapsling
05021B - att man har rtt att anvnda den endast i allmn klass
05021C + frstrkarens arbetspunkt p karaktristikan
05021D + att frstrkning sker under insignalens bda halvperioder
05022  % Att en effektfrstrkare fungerar i B-klassen betyder
05022A - att man har rtt att anvnda den endast i teknisk klass
05022B + frstrkarens arbetspunkt p karaktristikan
05022C + att frstrkning sker endast under insignalens ena halvperiod
05022D - Elinspektionscentralens bestmning av skyddsklass p
frstrkarens kapsling
05023  % Kristallstyrning av sndare
05023A - hller sndarens effekt inom tilltna grnser
05023B + underlttar att hlla sndaren inom de rtta
frekvensgrnserna
05023C - avlgsnar nycklingsklickarna (clicks) vid A1A-sndning
05023D - underlttar skning av utlndska stationer
05024  % Sndarens modulator
05024A - frbttrar sndarens frekvensstabilitet
05024B + inprglar den lgfrekventa informationen p brvgen
05024C - demodulerar den lgfrekventa signalen frn sndningen
05024D - frstrker den radiofrekventa sndningssignalen
05025  % Till en 21 MHz telegrafisndares blockschema hr
05025A - frfrstrkare
05025B - blandare
05025C + effektfrstrkare
05025D + reglerbar oscillator
06000  * Antenner och matarledningar
06001  % Du bygger en antenn fr 70 cm omrdet. Fr en kvartvgs
GP-antenn gller
06001A + strlningselementets lngd r ca 17 cm
06001B - som matarledning lmpar sig bst en 240 ohms bandkabel
06001C - strlningselementets lngd r ca 36 cm
06001D + som matarledning lmpar sig bst en 50 ohms koaxialkabel
06002  % Fr en radioamatrstation i mellersta Finland byggs en
80 m halvvgsdipol. Den fungerar bst vid inhemska kontakter d
06002A - dess totala lngd r ca 21 m
06002B + den monteras med dipolndarna i ost- vstlig riktning
06002C + dess totala lngd r ca 42 m
06002D - den monteras med dipolndarna i nord- sydlig rikting
06003  % Du vill att bilantennen skall fungera lika bra i alla
riktningar. D vljer du fr bilen en
06003A + 5/8 vgs vertikal
06003B + 1/4 vgs vertikal
06003C - 1/2 vgs horisontal dipol
06003D - helvgs loop (quad) i vgrtt plan
06004  % Du r intresserad av lngvga kontakter p 70 cm omrdet. Vid
antennbygget r det frdelaktigt att anvnda
06004A - en GP, ty den har s lg strlningsvinkel
06004B + en yagiantenn med lng bom
06004C - en yagiantenn med kort bom
06004D + en grov koaxialkabel med lga frluster
06005  % Det stmmer att
06005A + koaxialkabelns frluster minskar, nr plasten som anvnds som
innerisolation frses med luftfickor
06005B - om man anvnder lga effekter p 70 cm omrdet, br vljas en
klen koaxial, fr i den blir minsta frlusteffekten kvar
06005C + om det droppar vatten frn insidan av manteln p en
koaxialkabel s r den oanvndbar p 433 MHz
06005D + en ppen matarledning har lgre frluster n en koaxialkabel
men den r betydligt svrare att anvnda p VHF- och UHF-frekvenser 
06006  % Du mter i nedre ndan p en 432 MHz antennkabel ett stende-
vg-frhllande (SWR) 1,2. Koaxialkabelns dmpning r 6 dB. Du kan
konstatera att
06006A - antennsystemet r i skick
06006B + stende-vg-frhllandet i antennndan r fr stort, d.v.s.
att antennen r dligt anpassad till antennkabeln
06006C - med antennavstmningsbox kan antennens missanpassning
frbttras
06006D + det r skl att anpassa antennen till antennkabeln
06007  % Ifall vglngden r 3,00 m s r frekvensomrdet
06007A - 50,0 MHz
06007B - 145 MHz
06007C - 432 MHz
06007D + 100 MHz
06008  % Nr du berknar en antenn fr anropsfrekvensen 433,500 MHz,
r vglngden
06008A - 1,45 m
06008B + 0,69 m
06008C - 14,5 m
06008D - 6,90 m
06008E + 69 cm
06009  % En riktantenns fram- backfrhllande r
06009A + i maximiriktningen utstrlad effekt i frhllande till den
utstrlade effekten i motsatta riktningen
06009B - frhllandet mellan reflektorns och direktorns lngd hos en
tvelements antenn
06009C - antennens mottagningsyta dividerad med stende-vg-
frhllandet
06009D - vertikalpolarisationens frhllande till stende
polarisationen
06010  % Ifall du tycker din antenn har stort stende-vg-frhllande
br du kontrollera
06010A + om orsaken r felanpassning
06010B + om orsaken r felmontering
06010C + att mtningen utfrts p rtt stt
06010D - dmpa extra stende-vgor med en fuktig trasa som sttes p
den ppna matarledningen
06011  % En 52, 60 eller 75 ohms koaxialkabels specifika impedans
mtes med 
06011A - universalmtare
06011B - metermtt
06011C + SWR-meter och lmpliga motstnd
06011D + LC-meter
06012  % Amatrbandet som motsvarar 21 MHz r
06012A - 20 m
06012B + 15 m
06012C - 10 m
06012D - 80 m
06013  % Amatrbandet som motsvarar 28 MHz r
06013A - 20 m
06013B - 15 m
06013C + 10 m
06013D - 80 m
06014  % Amatrbandet som motsvarar 14 MHz r
06014A + 20 m
06014B - 15 m
06014C - 10 m
06014D - 80 m
06015  % Amatrbandet som motsvarar 3,5 MHz r
06015A - 20 m
06015B - 15 m
06015C - 10 m
06015D + 80 m
06016  % Amatrbandet som motsvarar 7 MHz r
06016A - 20 m
06016B - 15 m
06016C - 10 m
06016D - 80 m
06017  % Amatrbandet som motsvarar 145 MHz r
06017A + 2 m
06017B - 6 m
06017C - 70 cm
06017D - 23 cm
06018  % Amatrbandet som motsvarar 50 MHz r
06018A - 2 m
06018B + 6 m
06018C - 70 cm
06018D - 23 cm
06019  % Amatrbandet som motsvarar 434 MHz r
06019A - 2 m
06019B - 6 m
06019C + 70 cm
06019D - 23 cm
06020  % Amatrbandet som motsvarar 1296 MHz r
06020A - 2 m
06020B - 6 m
06020C - 70 cm
06020D + 23 cm
06021  % Vglngden 40 m motsvarar frekvensomrdet
06021A + 7 MHz
06021B - 3,5 MHz
06021C - 14 MHz
06021D - 28 MHz
06022  % Vglngden 80 m motsvarar frekvensomrdet
06022A - 7 MHz
06022B + 3,5 MHz
06022C - 14 MHz
06022D - 28 MHz
06023  % Vglngden 20 m motsvarar frekvensomrdet
06023A - 7 MHz
06023B - 3,5 MHz
06023C + 14 MHz
06023D - 28 MHz
06024  % Vglngden 10 m motsvarar frekvensomrdet
06024A - 7 MHz 
06024B - 3,5 MHz
06024C - 14 MHz
06024D + 28 MHz
06025  % Vglngden 15 m motsvarar frekvensomrdet
06025A - 7 MHz
06025B - 3,5 MHz
06025C - 14 MHz
06025D - 28 MHz
06026  % Vglngden 6 m motsvarar frekvensomrdet
06026A + 50 MHz
06026B - 145 MHz
06026C - 432 MHz
06026D - 1296 MHz
06027  % Vglngden 2 m motsvarar frekvensomrdet
06027A - 50 MHz
06027B + 145 MHz
06027C - 432 MHz
06027D - 1296 MHz
06028  % Vglngden 70 cm motsvarar frekvensomrdet
06028A - 50 MHz
06028B - 145 MHz
06028C + 432 MHz
06028D - 1296 MHz
06029  % Vglngden 23 cm motsvarar frekvensomrdet
06029A - 50 MHz
06029B - 145 MHz
06029C - 432 MHz
06029D + 1296 MHz
06030  % Nr frekvensen r 21,2 MHz r vglngden
06030A - 15,14 m
06030B + 14,15 m
06030C - 1,4 m
06030D - 300 m/s
06031  % En halvvgsdipol som r vgrtt monterad
06031A - har huvudstrlningen i riktning med ndarna
06031B - har en impedans p ca 10 ohm i matningspunkten
06031C + har en impedans p ca 70 ohm i matningspunkten
06031D - har en frstrkning lika stor som en isotropisk antenn
06032  % Stende-vg-frhllandet r litet, nr
06032A - matarledningen har minsta mjliga frluster
06032B - antennens verkningsgrad r god
06032C - antennelementet r s grovt som mjligt
06032D + matarledningens och antennens impedanser r lika stora
06033  % Nr man vljer matarledning fr en sndarantenn
06033A + har effekten som gr genom matarledningen betydelse
06033B - r koaxialkabelns dmpning konstant oberoende av frekvensen
06033C - r koaxialkabelns impedans alltid 50 ohm
06033D - r koaxialkabelns frluster alltid mindre n den ppna
matarledningens
06034  % En vikt dipol
06034A - kan anvndas endast p VHF/UHF - frekvenser
06034B + har en impedans p ca 300 ohm
06034C - har en impedans p ca 75 ohm
06034D - impedansen ndras inte vid en yagikonstruktion
06035  % En halvvgsdipol
06035A - fungerar endast vid resonansfrekvensen
06035B - r detsamma som en isotropisk antenn
06035C + fungerar ganska bra p sina udda harmoniska vglngder
06035D + kan fungera ven i vertikalt lge
06036  % Lngden p en helvgsantenn r 21,43 m, vilket motsvarar
06036A + frekvensen 14 MHz
06036B - frekvensen 21 MHz
06036C - vglngden 42,9 m
06036D + vglngden 21,4 m
06037  % Lngden p en helvgsantenn r 42,86 m, vilket motsvarar
06037A - frekvensen 3,5 MHz
06037B + frekvensen 7 MHz
06037C + vglngden 42,86 m
06037D - vglngden 85,71 m
06038  % En kvartvgsantenn har lngden ca 52 cm, vilket motsvarar
06038A + vglngden 2,07 m
06038B - vglngden 69 cm
06038C + frekvensen 144 MHz
06038D - frekvensen 435 MHz
06039  % Du bygger en antenn fr 21 MHz frekvensomrdet. Den rtta
lngden r
06039A - 21 m fr en helvgsantenn
06039B + 7,1 m fr en halvvgsdipol
06039C - 6,5 m fr en kvartvgsdipol
06039D + 3,6 m fr en kvartvgsdipol
06040  % En kvartvgsantenn frsedd med jordplan har lngden 5,36 m,
vilket motsvarar
06040A + frekvensen 14 MHz
06040B - frekvensen 10,5 MHz
06040C - vglngden 40 m
06040D + vglngden 20 m
06041  % Du bygger en antenn fr 432 MHz omrdet. Den rtta lngden r
06041A + 0,17 m fr en kvartvgsdipol
06041B - 2,08 m fr en halvvgsdipol
06041C + 0,69 m fr en helvgsantenn
06041D - 2,08 m fr en helvgsantenn
06042  % Du hller p med tillverkning av en 432 MHz halvvgsdipol.
Matningspunkten i mitten av antennen har en impedans p ca
06042A - 15 ohm
06042B + 75 ohm
06042C - 300 ohm
06042D - 600 ohm
06043  % Till vrt frfogande har vi en mast med lngden 10,7 m som r
isolerad underifrn och frsedd med jordplan. Masten kan fungera som
06043A - 21 MHz helvgsantenn
06043B - 14 MHz halvvgsdipol
06043C + 7 MHz kvartvgsantenn
06043D - 3,5 MHz kvartvgsantenn
06044  % En helvgsantenn med lngden 42,9 m svarar mot
06044A - frekvensen 14 MHz
06044B - frekvensen 21 MHz
06044C + vglngden 42,9 m
06044D - vglngden 21,4 m
06045  % Du tillverkar en antenn fr 14 MHz. Rtt lngd r
06045A - 42,8 m fr en helvgsantenn
06045B + 21,4 m fr en helvgsantenn
06045C - 10,7 m fr en kvartvgsdipol
06045D + 5,3 m fr en kvartvgsantenn
06046  % Till vrt frfogande har vi en mast med lngden 42 m som r
isolerad underifrn och frsedd med jordplan. Masten kan fungera som
06046A - 21 MHz helvgsantenn
06046B + 7 MHz helvgsantenn
06046C + 3,5 MHz halvvgsantenn
06046D + 1,8 MHz kvartvgsantenn
06047  % Du tillverkar en 144 MHz antenn. Rtt lngd r
06047A - 4,17 m fr en helvgsantenn
06047B - 3,40 m fr en helvgsantenn
06047C + 1,04 m fr en halvvgsdipol
06047D + 0,52 m fr en kvartvgsantenn
06048  % Du tillverkar en 432 MHz antenn. Rtt lngd r
06048A + 0,17 m fr en kvartvgsantenn
06048B + 0,35 m fr en halvvgsdipol
06048C - 2,08 m fr en helvgsantenn
06048D - 1,39 m fr en helvgsantenn
06049  % Du gr en antenn fr 28 MHz omrdet. Rtta lngden r
06049A + 10,7 m fr en helvgsantenn
06049B - 28 m fr en helvgsantenn
06049C - 5,35 m fr en kvartvgsantenn
06049D + 2,7 m fr en kvartvgsantenn
06050  % Du gr en antenn fr 50 MHz omrdet. Rtta lngden r
06050A + 6,0 m fr en helvgsantenn
06050B - 50 m fr en helvgsantenn
06050C - 6,0 m fr en kvartvgsantenn
06050D - 1,7 m fr en halvvgsantenn
06051  % I en antennkabels nedre nda uppmtes stort stende-vg-
frhllande. Frhllandet kan frbttras genom att
06051A + frbttra antennens anpassning till antennkabeln
06051B - alltid anvnda rrslutsteg
06051C - ka kylningen p sndaren
06051D - frbttra sndarens anpassning till antennkabeln 
07000  * Radiovgors utbredning
07001  % Radiovgor r
07001A - tryckvxlingar i atmosfren
07001B + elektromagnetisk strlning
07001C - ljudfrekventa tryckvxlingar
07001D - paranormala freteelser
07002  % Nr norrskens- eller aurorakonditioner rder
07002A + r lngre VHF-frbindelser n normalt mjliga
07002B - blir F3E-sndning lttare att frst speciellt p VHF
07002C + r det lttare att uppfatta telegrafi n tal
07002D - skall antennen lskopplas frn mottagaren
07003  % Nr frekvensen stiger ver 30 MHz
07003A + trnger en radiosndning lttare genom jonosfren
07003B + nrmar sej radiosndningens utbredningsegenskaper ljusets
egenskaper
07003C - reflekteras radiosndningen lttare frn jonosfren
07003D + lmpar sig radiosndningen bttre fr rymdfrbindelser
07004  % De frbindelseavstnd vilka r lngre n normalt och som
uppns under meteorregnen
07004A + orsakas av reflektion av radiosndningen frn meteorernas
svansar
07004B - kan utnyttjas speciellt p 14 MHz och lgre frekvenser
07004C + har en typisk varaktighet p ngra sekunder eller delar av
sekunder
07004D - kar speciellt repeaterstationernas anvndbarhet
07005  % Vid DX-frbindelser frsker man f antennens utgngsvinkel
lg drfr att
07005A - det minskar stende-vg-frhllandet i antennen
07005B + vgutbredningen fordrar mindre antal reflektioner mellan
jordytan och jonosfren
07005C - antennen hrvid kan byggas delvis under jordytan
07005D - det minskar sndarens belastning
07006  % Nr en fjrrfrbindelse bildas p HF-omrdet r en vsentlig
faktor
07006A + reflektion i F-skiktet
07006B - reflektion i D-skiktet
07006C - reflektion frn mnen
07006D - kanalisering ovanfr kallt hav
07007  % Fjrrfrbindelser p HF-omrdet
07007A + utnyttjar radiovgornas reflektion
07007B - utnyttjar samma utbredningsmekanismer som p VHF-omrdena
07007C + vxlar beroende p anvnt frekvensomrde och klockslag 
07007D - r beroende av utbredningsvgens vderlek
07008  % Fjrrfrbindelser p 144 MHz omrdet mjliggrs av
07008A - reflektion mellan jordytan och F-skiktet
07008B - reflektioner frn rymdskrot
07008C + meteorscatter
07008D + norrsken
07009  % Fjrrfrbindelser p VHF-omrdet mjliggrs av
07009A + amatrsatelliter
07009B + strningar i troposfren nra jordytan
07009C - radiovgorna p VHF-omrdet avbjs enligt jordytan
07009D - dammoln som kastas upp i atmosfren av vulkanutbrott
07010  % Nr du efterstrvar fjrrfrbindelser p 144 MHz omrdet kan
du
07010A + utnyttja reflektion frorsakad av sporadisk E
07010B + hlla EME-frbindelser
07010C - utnyttja reflektioner i F-skiktet
07010D + utnyttja olika troposfriska utbredningsformer
07011  % Fjrrfrbindelser p HF-omrdet bildas i allmnhet
07011A + genom reflektioner i F-skiktet
07011B - frbindelser genom norrskensreflektion
07011C - som troposfrisk utbredning
07011D - genom att ka antennens utgngsvinkel
07012  % Radiovgornas utbredning p VHF-omrdet kan pverkas av
07012A + meteorregnskur
07012B + en mast av metall som finns i terrngen emellan
07012C + en bergssluttning
07012D + kraftig jonisering av jonosfrens E-skikt
07013  % Norrsken
07013A + kan pverka vgutbredningen p VHF-omrdet
07013B - pverkar inte alls radiovgorna
07013C + mjliggr verlnga frbindelser p VHF-frekvenserna
07013E - verkar frbttrande p bildandet av DX-frbindelser p
HF-omrdet
07014  % Fjrrfrbindelser uppstr p VHF/UHF-frekvenserna
07014A - alltid med hjlp av jonosfrens F-skikt
07014B + genom kanaliseringsfenomen i troposfren
07014C + genom tillfllig kraftig jonisering av jonosfrens E-skikt
07014D - genom kraftig jonisering av jonosfrens D-skikt
07015  % Jonosfrens F-skikt
07015A - mjliggr alltid lnga VHF-frbindelser
07015B - r det lgsta av jonosfrens skikt
07015C + reflekterar bl.a. 21 MHz frekvenser tillbaka till jordytan
07015D + slpper 433 MHz frekvenserna ut i rymden
07016  % Du lyssnar p en  432 MHz konditionsfyr. Du hr att dess
ljudkvalitet ndras till en vsande signal. Det kan vara frgan om
07016A - frbttring av konditionerna fr troposfrisk utbredning
07016B - frbttring av utbredningen beroende p meteorscatter
07016C + ett fenomen beroende p norrsken
07016D - reflektion frorsakad av mnen
07017  % Du vill p dagtid ha en frbindelse p ett avstnd av ca. 
200 - 300 km. Frdelaktigt frekvensomrde fr frbindelsen r
07017A - 14 MHz
07017B - 28 MHz
07017C + 3,5 MHz
07017D - 21 MHz
07017E + 80 m
07017F - 10 m
07017G - 20 m
07017H - 15 m
07018  % Nattetid p vintern vill du ha frbindelser till Europa.
Frdelaktigt frekvensomrde fr frbindelsen r
07018A - 28 MHz
07018B - 21 MHz
07018C + 7 MHz
07018D - 1296 MHz
07018E + 3,5 MHz
07018F - 20 m
07018G + 40 m
07018H - 15 m
07019  % Uppnende av DX-frbindelser p HF-omrdet pverkas
vsentligt av
07019A - markvgen som utbreder sig utan att reflekteras
07019B - radiovgornas reflektion frn meteorskurarnas joniserade
svansar
07019C - radiovgornas reflektion frn mnen
07019D + radiovgornas reflektion frn jonosfren
07020  % Uppnende av DX-frbindelser p VHF-omrdet pverkas av
07020A - markvgen eller ytvgen som utbreder sig utan att
reflekteras
07020B + radiovgornas reflektion frn meteorskurarnas joniserade
svansar
07020C + radiovgornas reflektion frn mnen
07020D + radiovgornas reflektion frn troposfrens vderinversion
07021  % Du vill hlla DX-frbindelser p VHF/UHF-omrdet p FM. En
vanlig form av vgutbredning r
07021A - markvgen som utbreder sig utan att reflekteras
07021B + radiovgornas reflektion frn meteorskurarnas joniserade
svansar
07021C + radiovgornas reflektion frn mnen
07021D + radiovgornas reflektion frn troposfrens vderinversion
07022  % Du vill hlla DX-frbindelser p HF-omrdena. En viktig
faktor r
07022A + rstiden och tiden p dygnet
07022B - reflektionen frn E-skiktet
07022C + reflektionen frn F-skiktet
07022D + en antenn med lg utgngsvinkel
07024  % I inhemska frbindelser p 3,5 MHz omrdet r en pverkande
faktor
07024A + signalens dmpning i D-skiktet
07024B + radiovgornas reflektion frn F-skiktet
07024C + antennens utgngsvinkel
07024D + tiden p dygnet
07025  % En faktor som pverkar vanliga frbindelser p UHF-omrdet r
07025A - radiovgornas reflektion frn mnen
07025B - solflckarnas vxlingar
07025C + markvgen som utbreder sej utan att reflekteras
07025D + antennen
07027  % Uppnendet av DX-frbindelser p HF-omrdena pverkas av
07027A - reflektion frn mnen
07027B + reflektion frn jordytan
07027C + reflektion frn havet
07027D + reflektion frn F-skiktet
07028  % Den viktigaste faktorn som pverkar konditionerna p 
HF-omrdena r reflektion frn
07028A - norrsken
07028B - D-skiktet
07028C - E-skiktet
07028D + F2-skiktet
07029  % Du vill ha frbindelser till Frankrike. Viktigt r att du
07029A + vljer band efter konditionsfrhllandena
07029B - anvnder enbart frekvensmodulation (FM)
07029C - har en antenn med lg utgngsvinkel 
07029D - alltid anvnder strsta mjliga sndningseffekt
08000  * Mtning
08001  % Du vill mta den strm som sndaren tar frn ntaggregatet.
Du behver en
08001A - voltmtare som r kopplad till ntaggregatet parallellt med
sndaren 
08001B - voltmtare som r kopplad till ntaggregatet i serie med
sndaren
08001C + amperemtare som r kopplad till ntaggregatet i serie med
sndaren
08001D - en mtare som r kopplad till ntaggregatet parallellt med
sndaren 
08002  % Du mter strmmen som en sndare tar frn ntaggregatet med
en mtare som r kopplad i serie med sndaren. Mtaren slr i botten
nr du kopplar p sndaren. Fr att f en avlsning  behver du 
08002A - en serieresistans fr att utka mtomrdet
08002B + en shuntresistans fr att utka mtomrdet
08002C - lngre mtledningar s att strmmen kan utjmnas
08002D - ngon annan mtare, d denna mtare inte lmpar sej fr
mtning av stora strmmar med ngon typ av hjlpkoppling
08003  % Det r sant, att
08003A + man med ett oscilloskop kan mta storleken av en spnning och
dess eventuella frekvens
08003B - en digitalmtare lmpar sig bttre n en analog mtare fr
trimningsmtningar, dr man sker spnningens grnsvrden
08003C - digitalmtaren r alltid noggrannare n en analog mtare med
rrlig visare
08003D + nr du vill utka en strmmtares mtomrde behver du en
parallell- eller shuntresistans
08004  % Det r sant, att
08004A - frekvensrknaren visar den rtta frekvensen nr den r
kopplad till en konstlast som matas av en SSB-talsndare 
08004B - det enklaste sttet att ta reda p en SSB-sndares
sndningsfrekvens med en frekvensrknare r att modulera sndaren med
en kraftig signal vars frekvens varierar mycket 
08004C + man med en frekvensrknare kan mta en omodulerad AM-, FM-
eller CW-sndares utgngsfrekvens
08004D - man med en frekvensrknare direkt kan mta SSB-sndningens
brvgsfrekvens
08005  % Du behver en strmmtare fr att mta en ca. 20 A likstrm.
Med en voltmtare som har ett 0-20 mV likspnningsomrde
08005A - kan du inte med ngon metod mta en strm p 20 A
08005B + fr du reda p strmmen nr du i serie med belastningen
kopplar en resistans p 1 milliohm och 0,5 W samt mter spnningen
som verkar ver resistansen
08005C - fr du reda p strmmen nr du kopplar en resistans p 1
milliohm och 0,5 W parallellt med belastningen samt mter spnningen
som verkar ver resistansen
08005D - fr du reda p strmmen nr du i serie med belastningen
kopplar en resistans p 20 ohm och 0,5 W samt mter spnningen som
verkar ver resistansen
08006  % Moderna universalmtare innehller ofta diodtest-, 
resistans- och kapacitansmtomrden. Du anvnder dej av dessa
unversalinstrumentets egenskaper nr du sker efter en felaktig
komponent p ett kretskort.
08006A - Du kan utfra mtningarna medan kortet r spnningsfrande
eftersom spnningskllan r endast ett 9 V transistorbatteri
08006B + Fr att vara sker p att mtresultatet r rtt br
kopplingen vara spnningsls och den komponent som mts br helst
vara ls frn kretskortet under mtningen
08006C + Fre man mter en elektrolytkondensator skall man frskra
sej om att den inte r uppladdad
08006D - Du kan prova diodernas funktion endast om kretskortet r
spnningsfrande
08007  % Ett vridspolemtinstrumet har tv skalor, 0 - 50 V och 
0 - 1 A. Utan hjlpmedel kan du med instrumentet mta
08007A + likstrm
08007B - vxelstrm
08007C + likspnning
08007D - vxelspnning
08008  % Ditt universalinstrument r av typ AVO. Med instrumentet kan
du mta
08008A + likspnningar och -strmmar
08008B + lgfrekventa vxelspnningar och -strmmar
08008C + resistanser
08008D - hgfrekvent effekt
08009  % Med ett oscilloskop kan du mta
08009A + likspnning
08009B - likstrm
08009C + vxelspnning
08009D - vxelstrm
08009E + fyrkantvg
08010  % Oscilloskopets bandbredd har uppgivits till 10 MHz. Vad kan
du sga om dess visning nr du mter en 14 MHz signal?
08010A - Det visar inget alls
08010B - Oscilloskopet synkroniseras inte
08010C + Amplitudvrdet r felaktigt
08010D + Signalens frekvens kan inte mtas noggrant
08011  % Med en SWR-mtare mter man
08011A - antennens frstrkning
08011B - SSB-signalens brvgsdmpning
08011C - antennens Q-vrde
08011D - brustalet
08011E + stende-vg-frhllandet
08012  % Likspnningsmtarens inre resistans grs s stor som mjligt
fr att
08012A - batteriets spnning kan mtas i s gott som obelastat
tillstnd
08012B + mtaren inte skall belasta den krets som mts
08012C - mtaren inte skadas om den i misstag inkopplas med fel
polaritet
08012D - man ocks skall kunna mta hgfrekvent spnning med den
08013  % Nr du mter 230 V ntspnning med ett oscilloskop, blir
topp-till-topp vrdet
08013A - 163 V
08013B - 230 V
08013C - 460 V
08013D + 650 V
08014  % Nr du mter en RF-signal med oscilloskop
08014A + mste man p skrmen f minst bilden av en fullstndig
halvperiod fr att kunna mta signalens spnning
08014B + kan spnningen bestmmas ur signalenvelopen
08014C - lmpar sig vilket oscilloskop som helst fr mtning av
signalspnningar p HF-omrdet
08014D - syns spnnigarna p skrmen som effektivvrden
08015  % Stende-vg-frhllandet (SWR) r som bst
08015A - 0:0
08015B - 1:0
08015C + 1:1
08015D - 0:1
08016  % Du vill mta strmmen som gr till antennen p
frekvensomrdet 7 MHz. Den kan mtas med
08016A - en digital universalmtare
08016B + en termokorsmtare
08016C - ett vridspoleinstrument
08016D - ett vridjrnsinstrument
08017  % RF-oscillatorns frekvens kan mtas noggrant med
08017A - ett vanligt oscilloskop
08017B + en frekvensrknare som har tillrckligt stort mtomrde
08017C - en voltmtare avsedd fr radiofrekvenser
08017D - en vgmtare
08018  % Nr man mter strre likstrmmar med ett likstrmsinstrument
n vad det r avsett fr, skall man till mtaren koppla 
08018A - en serieresistans
08018B - en likriktare
08018C + en parallell- (shunt-)resistans
08018D - en mttransformator
08018E - en parallellkapacitans
08020  % Med en mtare fr stende-vg-frhllande mter man
08020A - mngden av de vgor som blivit stende i sndaren 
08020B - radiovgens exakta lngd
08020C + anpassningen mellan antennkabeln och antennens matningspunkt
08020D - trycket i en gasfylld antennkabel
09000  * Strningar och deras frhindrande
09001  % Man kan frhindra harmoniska svngningar att n antennen
genom att
09001A - g ver frn frekvensmodulation till enkelt
sidbandsmodulation
09001B - verg till att anvnda rr i stllet fr halvledare
09001C - minska p antennens stende-vg-frhllande
09001D + anvndas ett lgpassfilter i matarledningen
09002  % Nr du snder p 28 MHz, strs din grannes TV-bild. Du kan
avlgsna strningen med hjlp av
09002A - ett hgpassfilter (grnsfrekvens 30 MHz) i din sndare
09002B - ett lgpassfilter (grnsfrekvens 30 MHz) i den strda
mottagarens antenningng
09002C + ett lgpassfilter (grnsfrekvens 30 MHz) i din sndare
09002D + mjligen med en ntdrossel i sndaren
09003  % TV-bilden hos din granne innehller alltid sn och
spkbilder fast han anvnder en splitterny inomhusantenn som r kpt
p postorder. Han vnder sig till dej d han vet att du r radioamatr
och ber om hjlp. Det rtta sttet att ta sej an problemet r:
09003A - att bertta att saken inte alls angr dej
09003B + rekommendera att din granne monterar en ordentligt
utomhusantenn
09003C - medge att orsaken r dina radioamatrapparater och sluta med
radioamatrhobbyn tminstone tillflligt
09003D - montera en drossel p ntkabeln p din grannes television
09004  % Nr man kr p UHF-frekvenserna
09004A - behver man aldrig anvnda ngra filterkretsar
09004B + anvnder man ett hgpassfilter i sndarens matarledning fr
att avlgsna TV-strningar p VHF-omrdet
09004C - hjlper ett bandpassfilter, som avstmts fr TV-frekvensen,
i sndarens antennledning till att ta bort TV-strningen
09004D - kan man ta bort strningarna i UKV-radion med ett
lgpassfilter i sndarens antennledning
09005  % Vid avlgsnande av strningar i TV frorsakade av en 21 MHz
sndare  
09005A - hjlper det att montera lgpassfilter i sndarens
anslutningsledningar
09005B + hjlper det att montera ett hgpassfilter fre TV:n
09005C + kan det hjlpa att enbart bryta mantelstrmmen i
televisionsantennen fr att avlgsna strningen
09005D + kan det som orsakar strningen  vara en bredbandig
frstrkare i televisionsantennen
09006  % Din sndare som fungerar p 70 cm amatromrdet str
mottagningen av rundradio hos din granne p UKV-omrdet. Fr att dmpa
strningen lnar det sig att montera
09006A - ett ca. 150 MHz hgpassfilter i antennanslutningen p din
grannes mottagare
09006B - ett ca. 150 MHz lgpassfilter i antennanslutningen p din
sndare
09006C + ett ca. 150 MHz lgpassfilter i antennanslutningen p din
grannes mottagare
09006D - ett ca. 150 MHz bandpassfilter i antennanslutningen p din
sndare
09007  % Strningar i grannens TV-mottagare kan frorsakas av
09007A + en dlig eller oxiderad frbindning i grannens TV-antenn
09007B + en dlig eller oxiderad frbindning i din egen antenn
09007C + dlig eller obefintlig jordning av din sndare
09007D + verstyrning av din sndares slutsteg
09008  % En dligt utfrd eller obefintlig jordning av en ntdriven
sndare kan frorsaka bl.a.
09008A + fara fr elektrisk stt
09008B - verfring av hgfrekvent energi till antennen
09008C + strningar i den egna eller i grannens TV-mottagare
09008D - en koronaurladdning i den egna eller i grannens TV-mottagare
09009  % Din sndning frorsakar strningar i din grannes TV-
mottagare. Du kan minska strningen genom att
09009A + anvnda lgre sndningseffekt
09009B + granska och frnya alla dliga antennfrbindningar i dina
egna antenner och i antennen som r ansluten till grannens
TV-mottagare
09009C + granska att din sndare skert r i skick
09009D - be polisen om tjnstehjlp fr att beslagta grannens TV-
mottagare och drigenom frhindra dess anvndning
09010  % vertoner
09010A + r svngningar vilkas frekvens r ngon multipel av
grundfrekvensen
09010B - r alltid skadliga fenomen
09010C + kan frorsaka strningar t.ex. i TV-mottagare
09010D - kan i allmnhet avlgsnas eller dmpas till exempel med ett
hgpassfilter
09011  % Du kr CW p 3,5 MHz frekvensomrdet. En radioamatr som bor
ngra kilometer bort ringer till dej och sger att han hr dej
utomordentligt bra p 7 MHz. Hrvid
09011A - r den andra amatrens mottagare klart felaktig
09011B + r orsaken den att din sndare, frutom den nskade
frekvensen, ocks som strningssignal snder tminstone den andra
harmoniska vertonen
09011C - kan du avlgsna strningen genom att koppla ett
lgpassfilter till den andra amatrens mottagare
09011D + dmpar lgpassfiltret i din sndare inte tillrckligt p 
7 MHz
09012  % Du lyssnar p telegrafi och konstaterar att motstationens
CW-sndning hrs som klara knppanden flera kHz ifrn den frekvens
som motstationen anvnder
09012A + Det r frga om nycklingsknppar eller klickar
09012B - Felet r vanligen i din egen mottagare
09012C + Nycklingsknppar kan avlgsnas eller minimeras med ett
nycklingsfilter
09012D + Fenomenet beror p att motstationens sndare aktiveras fr
fort efter att nyckeln har tryckts ner
09013  % Nr du trycker p telegrafinyckeln eller pratar i mikrofonen
blir skallamporna och vriga ljus p din sndare betydligt ljusare
Orsaken kan vara
09013A + dlig anpassning till antennen varvid SWR r mycket stort
09013B + obefintlig eller dlig jordning av sndaren
09013C + att den hgfrekventa effekten kommer in i ntaggregatet via
nt- eller anslutningskabeln och likriktas dr
09013D - ingen; fenomenet r fullt normalt och t.o.m. nskvrt
09014  % verfring av hgfrekvent effekt till elntet 
09014A - r i radioamatrverksamheten uttryckligen nskvrt fr att
f radiokontakter
09014B + kan frhindras med ett ntfilter
09014C - tilltar nr ntkabeln lindas omkring en ferritstav eller
toroid
09014D - r inte ngot som det i allmnhet r anledning att bekymra
sig alls ver
09015  % En dator 
09015A + kan stras redan av sndare med en effekt p ngra watt
09015B - strs endast av pulssndningar
09015C + kan stra t.o.m. mottagare fr UHF-omrdet
09015D + innehller kretsar som skapar pulser med mycket branta
flanker
09016  % I avstmningskretsar fr hgfrekvens anvnds fr att dmpa
strningar
09016A - elektrolytkondensatorer
09016B - tantalkondensatorer
09016C + keramiska kondensatorer
09016D - kapacitansdioder
09017  % En fr smal bandbredd hos mellanfrekvensen vid SSB-mottagning
frorsakar 
09017A - att strningar och brus kar
09017B - tminstone inga olgenheter
09017C + att det blir svrare att frst tal
09017D - CW-signalerna brjar hras igenom
09018  % Din grannes TV strs av signaler p HF-omrdet, fast den r
ansluten med skrmad kabel till antennen. Detta kan bero p att
09018A - tjockleken p innerledaren i koaxialkabeln r den samma som i
amatrantennens matarkabel
09018B + TV:ns antennkabelmantel i amatrantennens nrflt fungerar
som en antenn fr amatrfrekvenserna
09018C - TV-antennens vita plastisolering absorberar amatrfrekvenser
09018D - TV-antennens element i allmnhet inte har skyddats med
koaxialkabel
09019  % Till en UKV-mottagare har man anslutit ett hgpassfilter vars
grnsfrekvens r 28 MHz. Drfr
09019A - dmpas UKV-omrdet mrkbart
09019B + frhindrar filtret frekvenser under 28 MHz att n mottagaren
09019C + r det mjligt att ta emot UKV-omrdet med filtret anslutet
09019D - r det inte mjligt att ta emot UKV-omrdet
09020  % Det brjar hras knppande ljud frn grannens radioapparat
nr du telegraferar. Du konstaterar att radions volymkontroll inte
pverkar saken, varfr
09020A - strningen klart kommer frn centralantennen
09020B - radions frsteg troligen inte tl kraftigt RF-flt och
blockeras
09020C - mottagarens automatiska frstrkningsreglering verstyrs 
09020D + strningen gr troligen direkt in p lgfrekvenssteget och
en ferritdrossel i hgtalarlednigen kan ta bort strningen
09021  % Din 70 cm sndare blockerar mottagaren p en NMT 450
basstation. Fr att avlgsna strningen lnar det sig bl.a. att 
09021A - montera ett hgpassfilter efter din sndare
09021B - frst be Tele att montera lgpassfilter p sina egna
mottagare
09021C + montera ett lgpassfilter efter din sndare
09021D + montera ett bandsprrfilter fr NMT:ns frekvens efter din
sndare
10000  * Elskerhet
10001  % Skyddsjordad stickpropp
10001A - anvnds i apparater av skyddsklass II
10001B + ntkabelns gulgrna ledare ansluts till stickproppens
skyddskontakt
10001C - nr man anvnder en skyddsjordad stickpropp sluts
skyddskretsen och strmkretsen samtidigt
10001D + i hndelse av att ntkabeln lossnar frn stickproppen br
skyddsledaren (den gulgrnrandiga) anslutas s, att den lossnar sist
10002  % Driftjordning
10002A + fr driftjordning av flera apparater behvs en
jordningsskena, varifrn driftjordledarna frgrenas till de olika
apparaterna 
10002B - en driftjordningsledare fr kopplas till apparaten med en
ltt lstagbar klmma, t.ex. en banankontakt fr att underltta
service
10002C + driftjordningsledaren fr kopplas till apparaten med en
skruvfrbindning som man mste anvnda verktyg fr att ppna
10002D - en driftjordningsledare som ansluts med skruvfrbindning fr
bilda kedja frn en apparat till en annan (seriejordning)
10003  % Det r sant, att
10003A - ntbrytarens manverarm fr vara av metall
10003B + ntbrytaren mste vara tvpolig
10003C - radioamatrapparaterna i allmnhet hr till skyddsklass II
dr apparatens hlje r skyddsjordat
10003D - ntkabelns dragavlastningsdon fr vara av metall
10003E + apparater av egen tillverkning mste uppfylla kraven i
Elskerhetsfreskrifterna
10004  % Det r sant, att
10004A + de spnningsfrande delarna i en apparat mste skyddas genom
inkapsling och genom att jorda apparaten
10004B - ett ntaggregat med ppet byggnadsstt fr placeras p golvet
under ett bord, om golvet r isolerande
10004C + man i skyddsklass II anvnder tillggsisolering fr att
frstrka driftisoleringen
10004D - skerheten i skyddsklass III baserar sig p anvndningen av
skyddsjordning
10005  % Det r sant, att
10005A + en skarvkabel inte fr ndra p apparatens skyddsklass
10005B + en skarvkabel som r frsedd med skyddsjordad stickpropp
mste ha ett ledartvrsnitt p minst 1,5 kvadratmillimeter
10005C - anvndning av en skarvkabel r frbjudet fr
radioamatrapparater
10005D + en skarvkabel av skyddsklass II fr anslutas till ett
vgguttag av klass I
10006  % Det r sant, att
10006A - radioapparater som man tillverkat sjlv hr till 
skyddsklass II
10006B - ingen brandfara kan uppst om driftspnningen r 12  V
10006C - jordningsresistansen skall vara s stor som mjligt
10006D - arean hos jordningselektrodens anslutningsledning fr vara 4
kvadratmillimeter
10007  % Det r sant, att
10007A + nr stickproppen lossnar frn anslutningsledningen skall den
gulgrnrandiga ledaren lossna sist
10007B - likriktarens filterdel inte behver frses med
urladdningsresistans om apparatens sekundrspnning r ver 42 V
10007C + ntbrytaren mste vara tvpolig
10007D - radioamatrapparater hr till skyddsklass 0, till vilken
apparater som anvnds i ofarliga frhllanden hr
10008  % Det r sant, att
10008A - nr stickproppen lossnar frn anslutningsledningen skall den
svarta ledaren lossna sist
10008B + likriktarens filterdel inte behver frses med
urladdningsresistans om apparatens sekundrspnning r under 42 V
10008C - ntbrytaren mste vara enpolig
10008D - radioamatrapparater som ansluts till ntet hr till
skyddsklass 0
10009  % Det r sant, att
10009A - nr stickproppen lossnar frn anslutningsledningen skall den
rda ledaren lossna sist
10009B + man i radioamatrapparater som r ntdrivna anvnder en
shuko-stickpropp
10009C + ntbrytaren skall vara tvpolig
10009D + radioapparater som man tillverkat sjlv hr till 
skyddsklass I 
10010  % Elskerhetsfreskrifterna tillter inte farliga
ntspnningar
10010A + i hljet till en radioapparat av skyddsklass II i frhllande
till jord
10010B + i de anslutningskontakter i en radioapparat som r avsedda
fr signalverfring
10010C + i en trdantenn
10010D + i antennkontakten
10011  % Ntkabelns skyddjordningsledare ansluts till apparaten
10011A + med maskinskruv och klmma
10011B - s att ntkabeln kan bytas utan frberedelser
10011C + s att dess anslutningsklmma r nra strmledarnas
anslutningsklmmor
10011D - med pltskruv
10013  % Ntbrytaren
10013A + skall dimensioneras s att den utan fara kan inkoppla och
bryta belastningsstrmmen
10013B - fr ha lgre mrkstrm n det framfrliggande
verstrmsskyddet
10013C + skall frses med en skylt dr tillget anges med tecknet I
och frnlget med tecknet 0
10013D - skall frses med en skylt dr beteckningarna "stngd" och
"ppen" anvnds fr indikering av lget
10014  % En stickkontakt
10014A - avser apparatens ntanslutning i allmnhet
10014B - avser en sk. Euro-stickpropp av klass II
10014C + skall till sitt utfrande gras berringsskyddad
10014D + avser stickpropp och uttag
10015  % En stickpropp fr ntanslutning
10015A + br vljas enligt apparatens skyddsklass
10015B + fr inte vara gemensam fr flera ntkablar
10015C - r sdan till sitt utfrande att skyddsledaren lossnar frst
nr ntkabeln lossnar frn stickproppen
10015D + fr vara dimensionerad fr strre strm n ntkabeln
10016  % Ett fuktigt utrymme
10016A + kan vara brand- och explosionsfarligt
10016B + r inte lmpligt fr placering av en radioamatrstation som
r ansluten till elntet
10016C + frutstter  att endast elapparater som tl fukt anvnds 
10016D + fr vara anvndningsplats fr en handradiotelefon
10017  % En apparat av skyddsklass II
10017A + fr inte ha skyddsjordade metalldelar
10017B + fr anslutas till ett vgguttag av skyddsklass I
10017C - fr inte ha hlje av metall
10017D + har ntkabel och ntstickpropp som r en helhet och inte kan
bytas var fr sig
10018  % Vid jordning br man veta att
10018A + en driftjordningsledare vid behov fr skarvas genom
pressning, svetsning eller hrdldning
10018B + jordningselektroden fr vara en 10 meter lng kopparledare
med 16 kvadratmillimeters area som r frlagd p 0,7 m djup
10018C - jordningselektroden fr vara en mssingsledare
10018D + jordningselektroden fr vara en vattenledning av metall vars
skarvar r ledande
10019  % I en anslutningskabel
10019A + har ledarna frgerna gulgrnrandig, bl och brun i
skyddsklass I
10019B - fr en ledare med annan frg mrkas med gulgrnrandig tejp
och anvndas som skyddsledare, ifall man inte har tillgng till en
kabel som har en gulgrnrandig ledare
10019C - kan PVC-plastkabel anvndas fr utomhus bruk
10019D + skall ledarens area dimensioneras enligt strmmen
10020  % Berringsspnning
10020A + avser spnningen mellan tv punkter som kan berras
10020B - r helt ofarlig
10020C + kan ocks avse stegspnning
10020D + kan gras ofarlig genom att skydda de spnningsfrande
delarna med hlje
10021  % Hgfrekvent elektricitet
10021A + kan orsaka brnnskador vid berring
10021B - r speciellt farlig fr hjrtat
10021C - r helt ofarlig
10021D + kan frekomma p stllen som r likspnningsfrande
10022  % En apparat av skyddsklass III
10022A - fungerar med ntspnningen 230 volt
10022B + fungerar med skyddsspnning
10022C - r skyddsjordad
10022D + fungerar med hgst 42 volts likspnning
10023  % Vad gller antenner r det sant, att
10023A - en trdantenn som r tillverkad av isolerad ledning fr
befinna sig ovanfr en enfasig 230 volts elledning om det lodrta
avstndet r strre n 10 meter
10023B + antennmasten skall skyddas mot blixtnedslag med en
driftjordning
10023C + det inte fr frekomma farliga lgfrekventa vxelspnningar
i antennen
10023D + antennkonstruktionerna skall placeras s att man inte kan
berra antennen i misstag
10024  % Skyddsskiljning
10024A + betyder att en speciell skyddskiljetransformator anvnds
10024B + frutstter att skyddskiljetransformatorn i
servicesituationen endast fr mata en frbrukningsapparat
10024C - krver att skyddskiljetransformatorns sekundrspnning fr
vara hgst 24 V
10024D - betyder att ett speciellt felstrmsskydd anvnds
10025  % Jordning
10025A + betyder anslutning av en apparat eller en del av den till en
jordningselektrod
10025B + behvs inte i skyddsklasserna II eller III
10025C + r ndvndigt i skyddsklass I
10025D - behvs inte i skyddsklass I
10026  % Skyddsspnning
10026A + frutstter att det i den flyttbara apparatens ledning inte
finns ngon skyddsledare
10026B - gr verlastskyddet ondigt
10026C - tillter anvndning av en vanlig ntstickpropp
10026D + krver anvndning av specialstickpropp
10027  % Felstrmsskyddet;
10027A - funktionen grundar sig p verstm i 0- och fasledarna
10027B + funktionen grundar sig p strmdifferens mellan 0- och
fasledarna (summastrm)
10027C + r sjlvfungerande
10027D + r inte ndvndigt p en radioamatrstation
10028  % Det r skl att minnas, att
10028A + stationens gare ansvarar fr dess elskerhet
10028B + elektricitet r farligt fr barn
10028C + det finns orsak att lra sig de rtta upplivningstgrderna
p frhand
10028D + den som frlorat medvetandet p grund av en elektrisk stt
kan terupplivas
10029  % Det r viktigt att veta, att
10029A + en elektrisk stt av ntspnning (230 V) alltid r livsfarlig
10029B + ntspnning som gr igenom brstkorgen (t.ex. frn hand till
hand) r speciellt farlig
10029C + fara fr elektrisk stt uppstr vid service av en apparat, om
stickproppen r ansluten till vgguttaget
10029D + man kan f en livsfarlig elektrisk stt av anodspnningen
(likspnning) till en rrfrstrkare
10030  % En 12 volts likstrmsklla med stor effekt
10030A + utgr fara vid kortslutning i 12 volts strmkretsen 
10030B + fr anvndas till matning av flera apparater samtidigt
10030C + borde inte anvndas om spnningens reglerkrets r skadad
10030D - kan inte ersttas med en 12 volts ackumulator
10031  % Det r bra att veta om batterier, att
10031A + vissa av batterierna r problemavfall
10031B - batteriet tl ven lngvariga kortslutningar bra
10031C + elenergipriset hos batterier som skall frnyas r betydande
10031D + ett alkalibatteri vrms mrkbart nr det r kortslutet
10032  % Driftfrhllandena fr en ntdriven apparat r 
10032A - ofarliga, om elapparaten r en leksak
10032B + farliga, om anvndningsstllet r fuktigt, vtt eller
innehller frtande mnen
10032C + mycket farliga, om man mste hlla i elapparaten i knstende
eller sittande stllning p ledande underlag
10032D - ofarliga, om golvet r ledande eller delvist ledande
10033  % Ntkabelns 
10033A + ledare skall befinna sig inom gemensam skyddsmantel
10033B - ledarfrger i skyddsklass II r rd och svart
10033C - frgregler fr ledarna, behver inte fljas i apparater som
man bygger sjlv
10033D + en ntkabel som hr till en apparat av skyddsklass II fr
anslutas till ett vgguttag av klass I
10034  % Om elinstallationer har det bestmts, att
10034A - radioamatren fr gra sdana fasta installationsarbeten som
krvs fr stationen
10034B + elinstallationer krver tillstnd
10034C + radioamatren fr sjlv tillverka apparater fr
radioamatrstationen
10034D + en person med tillrckliga yrkeskunskaper fr utfra
elinstallationer under uppsikt
10035  % I ett ntaggregat som ansluts till det allmnna elntet och
kopplas till en radioamatrstation, skall alltid
10035A + finnas en allpoligt (utom skyddsjordningen) frnskiljande
ntbrytare
10035B - finnas en amperemtare som visar utgngsspnningen
10035C + hnsyn tas till de bestmmelser som utfrdats av
Elinspektionscentralen
10035D - finnas en speciell urladdningsresistans, om spnningskllans
spnning verskrider 100 mV
10036  % Du har planerat och tillverkat en 3 kV spnningsklla fr ett
linjrt slutsteg. Hrvid
10036A + skall den frses med en brytare som bryter fas- och
nolledarna
10036B - mste du lta typgodknna apparaten hos
Telefrvaltningscentralen
10036C - mste apparaten vara frsedd med en spnningsmtare som
indikerar utgngsspnningen
10036D - mste apparaten alltid tla stnkande vatten
10037  % Nr du laddar en 600 mAh nickel-kadmiumackumulator,
10037A + borde du anvnda ca. 60 mA laddningsstrm och  14 timmars
laddningstid
10037B - behver du inte anvnda en skyddsjordad eller -isolerad
laddare
10037C - kan du alltid skert snabbladda ackumulatorn p ca. en timme
med sk. 10C-strm som i detta fall r ca. 60 A
10037D - behver inte hnsyn tas till de laddningsuppgifter som
utmrkts p ackumulatorn
10038  % verfring av hgfrekvent spnning till elntet kan
frhindras
10038A - genom att ntaggregatet frses med urladdningsresistans
10038B - genom att anvnda stora elektrolytkondensatorer i
likspnningsdelen
10038C - genom att anvnda bryggkoppling vid likriktningen
10038D + genom att p transformatorns primrsida koppla t.ex. 
3000 pF/3750 V kondensatorer till chassiet
10039  % Man frhindrar farliga likspnningar att verfras till
antennen
10039A + genom att koppla antennen till tankkretsen induktivt
10039B + genom att ta antennsignalen frn tankkretsen kapacitivt via
en tillrckligt spnningstlig kondensator
10039C - genom att anvnda en skyddsskiljetransformator i sndaren
10039D + genom att jorda likspnningen som upptrder vid feltillfllen
via en hgfrekvensdrossel
10040  % Sndarens effekt r 100 W, men driftspnningen endast 
13,8 V. Hrvid
10040A + behvs en urladdningsresistans i ntaggregatet
10040B - behver antennapparaterna inte skyddas mot berring
10040C + behvs en skring i transformators primrkrets i
ntaggregatet
10040D - fr sndaren bara anvndas i en bil som rr sig
10041  % Du har kpt en radiosndare frn utlandet som har en
tvpolig ntkabel. Fre den tas i bruk
10041A - skall man montera en tillggsjordledning i ntkabeln mellan
apparatens chassi och stickproppen
10041B - skall man montera en jordledning som fstes i den
ursprungliga ntkabeln med knippband
10041C - skall sndaren anslutas till stationens driftjord, som
uppfyller kraven i Elskerhetsfreskrifterna
10041D + skall apparaten frses med en ntkabel av klass I som fr
anvndas i Finland
10042  % Efter ca. 30 minuters anvndning av gr ntaggregatets
ntskring. Strmmen som gr till lasten har dock inte stigit.
Orsaken kan vara
10042A + en fr knappt dimensionerad ntskring
10042B + att ntfiltret har gtt snder
10042C + fel i transformatorns primrlindning varvid en del av
lindningsvarven r kortslutna
10042D - ntbrytaren
10043  % Urladdningsresistansens uppgift r att
10043A - urladda antennens statiska laddningar till jord
10043B - urladda processorns och ram-kretsarnas kondensatorers
laddningar, s att apparaten startar utan strningar
10043C - fungera d apparaten startat och urladda farliga spnningar
10043D + urladda ntaggregatets farliga spnningar nr ntspnningen
till apparaten bryts
10044  % Man skall anvnda verspnningsskydd i antennledningen
10044A - om elntets spnning stiger fr hgt
10044B - om anodspnningen kan stiga s hgt att effektgrnsen
verskrids
10044C + om antennen till sin konstruktion r sdan att man inte ur
radioteknisk synpunkt kan jorda den
10044D - om sndarens driftspnningar tas frn elntet
10045  % Skyddsjordningen
10045A - skall utfras enligt seriekopplingsprincipen fr att minimera
ledningens totallngd
10045B + skall utfras enligt parallellkopplingsprincipen
10045C - skall utfras ven fr apparater av skyddsklass II
10045D + skall anslutas ven till en fabriksbyggd sndare
10046  % Som jordningselektrod fr en radioamatrapparat kan man
anvnda
10046A + en 10 m lng kopparledare med arean 16 kvadratmillimeter som
grvts ner i marken p ca. 0,7 m djup
10046B - en i jorden nedgrvd lodrt 32 mm tjock, 1 m lng
kopparelektrod
10046C - ett ledningsnt av plastrr, som tillverkats med ledande
skarvar och som strcker sig till marken
10046D - elntets 0-ledare
10046E - byggnadens vrmeledningsnt
10048  % De delar i en radioamatrapparat som kopplas till
ntspnningen skall vara av en modell som godknts i Finland eller
som r frsedda med CE-mrkning. Sdana delar r
10048A + apparatens ntbrytare
10048B + skringshllaren med skring
10048C - antennkabelns kontakter
10048D + stickproppen
10048E - antennkabeln
10048F - slutstegets avstmningskondensator
10050  % Nt- eller annan farlig spnning fr inte finnas i
radioamatrapparatens
10050A + antennanslutningar
10050B + hgtalaranslutningar
10050C + anslutningar som r avsedda fr signalverfringar
10050D - i sndarens reglerkondensatoraxel inne i apparathljet
10051  % Nt eller annan farlig spnning fr finnas i
radioamatrapparatens
10051A - antennanslutningar
10051B + ntanslutningar
10051C - anslutningar som r avsedda fr signalverfringar
10051D + i sndarens reglerkondensatoraxel inne i apparathljet
10052  % En shuko-stickpropp
10052A + ansluts till en skyddsjordad apparat med en
elanslutningskabel som innehller tre ledare
10052B - r i en fabriksbyggd radioamatrapparat fritt utbytbar till
en stickpropp av annan skyddsklass
10052C + avser en stickpropp med skyddskontakter
10052D + kopplas till anslutningskabeln s, att den gulgrnrandiga
ledaren kopplas till jordpolen
10053 % En shuko-stickpropp
10053A + hr till en anslutningskabel av skyddsklass I
10053B + kopplas till anslutningskabeln s, att den gulgrnrandiga
ledaren kommer till jordpolen
10053C - kopplas till anslutningskabeln s, att den bruna ledaren
kommer till faspolen
10053D - kopplas till anslutningskabeln s, att den bl ledaren kommer
till faspolen
10055  % I bild 1 visas ett modellexempel p anslutning av en
anslutningskabel till en radioamatrapparat. Identifiera delarna.
10055A - Del 7 = dragavlastning
10055B + Del 4 = skyddsjordningsklmma
10055C - Del 2 = fstplatta av metall
10055D - Del 1 = genomfringsholk
10056  % I bild 1 visas ett modellexempel p anslutning av en
anslutningskabel till en radioamatrapparat. Identifiera delarna.
10056A - Del 7 = dragavlastning
10056B - Del 6 = skyddsjordningsklmma
10056C - Del 2 = fstplatta av metall
10056D + Del 1 = knippband
10057  % I bild 1 visas ett modellexempel p anslutning av en
anslutningskabel till en radioamatrapparat. Identifiera delarna.
10057A + Del 7 = genomfring
10057B + Del 4 = skruvklmma fr skyddsjordning
10057C + Del 2 = fstplatta (isolering)
10057D + Del 1 = knippband
10058  % I bild 1 visas ett modellexempel p anslutning av en
anslutningskabel till en radioamatrapparat. Identifiera delarna.
10058A - Del 6 = genomfring
10058B - Del 5 = 0-ledare
10058C + Del 3 = skarvstycke
10058D - Del 1 = genomfring

/